Hoppa till sidans innehåll

Riksidrottsförbundet är svensk idrotts samlande organisation med uppgift att stödja, företräda och leda rörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt.

Hitta ditt distriktsförbund (DF)

DN Debatt: "Idrotten är en nyckelspelare i integrationen"

2015-07-14 09:21

Tisdag 14/7 skrev Björn Eriksson i Dagens Nyheter om idrott och integration: "Idrotten är redan en arena för möten mellan människor. Men vi kan inte springa loppet på egen hand. Genom samverkan kan vi tillsammans göra Sverige starkare."
  • Uppdaterad: 2016-06-07 15:29

Idrotten är vårt starkaste integrationsverktyg 


"Just nu befinner sig 60 miljoner människor på flykt från sina hem runt om i världen. Runt 90 000 av dem beräknas söka asyl i Sverige och under årets första sex månader sökte drygt 4 500 ensamkommande barn asyl. Det är stora siffror, så stora att vi för att hantera dem ofta behandlar dem som just opersonliga siffror, men bakom dem finns enskilda människor som flytt från en outhärdlig situation i hemlandet, genomlevt en omänsklig flykt och i många fall hamnat strandsatta och ensamma i ett land med ett främmande språk och obegripliga vanor.

Jag har varit engagerad i mångfalds- och integrationsfrågor i mer än 20 år och bland annat verkat som regeringens koordinator i arbetet med att skapa fler mottagningsplatser för asylsökande ensamkommande flyktingbarn som anländer till Sverige. Jag är övertygad om att idrottsrörelsen kan göra skillnad för dessa människor. Inte för att idrott är lösningen på deras situation utan för att vi kan erbjuda en rolig sysselsättning, en hälsosam aktiv fritid och en gemenskap i föreningen som en väg in i det svenska samhället. Enligt min erfarenhet finns det inget som för samman människor så väl som idrott.

Idrotten är en mötesplats som inte tar hänsyn till nationsgränser. En anledning är att idrottens språk och regler är universella. Nästan alla har sparkat på en boll, burk eller papperstuss mot ett mål eller på annat sätt sprungit, hoppat eller kastat. Språket är inte bara ord utan även en känsla, rörelse och gemensam upplevelse.  Vilken gud du tror eller inte tror på, vilken hudfärg du har, vem eller vilka du attraheras av spelar ingen roll. Därför sker möten över gränser varje dag i idrottsföreningarna, i hela landet, året runt. Vi får nya kompisar, lär av varandra, hittar trygghet och mening i vardagen. Etablering på köpet helt enkelt.

Runt om i Sverige har idrottsföreningar redan kontaktat flyktingförläggningar och boenden för ensamkommande barn. I Småland och Västerbotten har Riksidrottsförbundets distriktsidrottsförbund också bedrivit ett antal pilotprojekt för att hitta metoder som kan ligga till grund för en mer samordnad satsning över hela landet. Utöver det pågår det projekt över hela landet.  I den lilla orten Alstermo i Småland är hälften av fotbollsföreningens ungdomsspelare asylsökande. Föreningens ideella ledare har själva sökt upp boendet och välkomnat pojkarna till träningarna. Skor, benskydd och strumpor ordnas genom att föräldrar lämnar in utrustning som deras barn vuxit ur. En utmaning som föreningen stötte på var att de plötsligt hade fyra, fem olika språk representerade på varje träning. I dag finns ledare på plats som kan tolka vid behov.

När regeringen nu har avsatt 32 miljoner kr i år och lovat 64 miljoner kr under de kommande åren för att stärka svensk idrotts bidrag till välkomnandet av nyanlända till vårt land är det ett erkännande av det arbete som gjorts och görs och där Alstermo bara är ett av många exempel från hela landet. Det är också en möjlighet att förstärka det arbetet. En utmaning vi gärna antar, inte bara i solidaritet med de nyanlända utan också för att vi vet att deras integrering i idrottsrörelsen kommer att stärka både våra demokratiska föreningar och våra idrottsprestationer.

Vi vet att det inte alltid är lätt. Svensk idrott består av cirka 20 000 ideella föreningar med många hundra tusen ideella ledare. Bland dem finns det naturligtvis de som har hög kompetens när det gäller bemötande av barn, ungdomar och vuxna från för dem nya kulturer. Men den vanliga ideella föräldraledaren behöver stöd när det dyker upp ett antal nya ansikten på träningen, ungdomar som inte talar svenska, inte har någon utrustning och inte är vana vid organiserad idrottsträning. Jag är också den första att erkänna att idrotten har vita fläckar. Det finns allt för många segregerade områden som vi inte når idag och det arbetar vi med. Vi har ett ansvar att skapa förutsättningar för mer idrott. Målet på sikt är att det sker i en förening men vägen dit kan till exempel gå genom spontanidrott i mer eller mindre organiserad form. Men vi är erkänt duktiga på att förena människor. Det tycker jag att vi ska använda när samhället i övrigt har svårt att hitta de rätta nycklarna.

Vår bas är våra 71 specialidrottsförbund som självklart kommit olika långt i arbetet. RF med sin distriktsorganisation är den samlade territoriella kraften att rå på idrottens vita fläckar. För mig som ordförande i RF är detta en av våra riktigt stora utmaningar. Jag sticker ut hakan och påstår att vi är Sverigebäst vad gäller integration men vi kan bli bättre. Utöver ensamkommande flyktingbarn är det gruppen unga flickor med rötter utanför Europa, som vi behöver bli bättre på att få med inom idrottsrörelsen. Vi behöver också bli bättre på att fler med utländsk bakgrund bli tränare, ledare och förtroendevalda.

Erfarenheten från våra distrikt visar att arbetet nått bäst resultat där det funnits ett nära samarbete mellan föreningarna, distrikten och kommunerna, ofta i form av integrationsnätverk där exempelvis Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, näringslivet och andra ideella organisationer deltagit. Alla krafter måste samverka för att öppna så många dörrar som möjligt in i den samhälleliga gemenskapen.

Svensk idrott intensifierar och samordnar nu sitt bidrag till integrationen av nyanlända för att öka mångfalden inom idrottsrörelsen. Samtidigt måste vi alla ha respekt för just mångfalden. Vi måste ha respekt för olikheter och vara lyhörda. Det går inte att skapa en nationell mall för hela landet. Vi måste ta hänsyn till skillnader mellan olika lokala förutsättningar, nationaliteter och kulturer och till slut också mellan olika individer.

Vi vill:
- Se ytterligare höjningar av statsanslaget de kommande åren och att 100 miljonersvallen spräcks så snart som möjligt.

- Stärka koordinatorrollen regionalt för att hjälpa föreningar i sin kontakt med kommuner, arbetsförmedling, migrationsverk och andra inblandade. Samverkan med dessa aktörer är viktigt. Idrottsföreningarna kan inte klara detta själva.

- Hjälpa föreningarna utifrån lokala förutsättningar med utrustning, lokaler, utbildningsmaterial på olika språk, handledning, arvodering av ledare och tolkar.

- Att bidra till att sänka medlems- och träningsavgifter om det utgör hinder.

Idrotten är redan en arena för möten mellan människor. Men vi kan inte springa loppet på egen hand. Genom samverkan kan vi tillsammans göra Sverige starkare.     

Björn Eriksson
Ordförande i Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna
 

Postadress:Riksidrottsförbundet
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress: Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:Tel: 08-699 60 00
Fax: 08-699 62 00
E-post: This is a mailto link

Vi finns på Twitter Följ oss