Hoppa till sidans innehåll

Riksidrottsförbundet är svensk idrotts samlande organisation med uppgift att stödja, företräda och leda rörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt.

Hitta ditt distriktsförbund (DF)

Doping inom idrott


Doping inom idrott är det som finns angivet i  WADA:s dopinglista över förbjudna substanser och metoder. 
 
 
Doping kan ske på olika sätt. Allt från medvetet fusk med tunga dopingpreparat till obetänksamt användande av läkemedel och kosttillskott. Här följer några exempel på olika typer av doping.

Anabola Androgena Steroider (AAS)
Det vanligaste fuskpreparatet bland såväl

elitidrottare som motionärer är AAS.
Läs mer här

Bloddoping
Bloddopingförekommer främst inom uthållighetsidrotter på elitnivå. Det går i korthet ut på att öka mängden röda blodkroppar i blodet och därmed öka syreupptagningsförmågan.


Se filmerna från Bloddopingseminariet 2015 där ledande experter berättar om bloddoping.

Film 1   (5:51 minuter)
Introduktion av Åke Andrén Sandberg och Bo Berglund vid Dopingkommissionens seminarium om bloddoping.
 
Film 2  
(15:00 minuter)

Björn Ekblom berättar om forskningsbakgrunden och effekter av bloddoping.
 
Film 3
   (24:30 minuter)

Föreläsning av Bo Berglund berättar mer om effekter och om tidigare fall avbloddoping.

Film 4   (10:06 minuter)
Christer Malm om effekter av blodtransfusioner och hur man avslöjar sådandoping.

Film 5   
(15:32 minuter)

Jan Engström om det svenska arbetet med att upptäcka doping.

Film 6  
(16:59 minuter)

Rasmus Damsgaard om arbetet inom internationell längdskidåkning.

Film 7  
(27:05 minuter)

Alla föreläsare svarar på medias frågor om bloddoping och antidopingarbetet.


Doping genom bruk av läkemedel
Det kan handla om självmedicinering eller om slarv och okunskap om gällande dopingregler. Oavsett om det sker av misstag eller inte så är det personliga ansvaret detsamma. Ett bra hjälpmedel för att se vilka mediciner som klassas som doping är Röd-gröna listan.



Doping genom kosttillskott som innehåller
dopingklassade substanser
Många svenska idrottare på internationell elitnivå uppger att de inte använder

kosttillskott utan satsar på fullvärdig kost istället. Risken att få i sig dopingklassade substanser är störst vid bruk av kosttillskott som utlovar ökad vikt, styrka eller prestation. Den vanligaste dopingsubstansen i kosttillskott är amfetaminliknande stimulantia. Det förekommer även kosttillskott som är preparerade med substanser som omvandlas till AAS eller som påverkar den egna produktionen av hormoner. 



Information om enskilda dopingpreparat och om dopingrelaterade frågor

Uppdaterad: 2016-10-21 20:11

Postadress:Riksidrottsförbundet
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress: Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:Tel: 08-699 60 00
Fax: 08-699 62 00
E-post: This is a mailto link

Vi finns på Twitter Följ oss