Blod och steroidprofiler avslöjar fler fuskare - Riksidrottsförbundet
Hoppa till sidans innehåll

Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens samlade organisation med uppgift att stödja, företräda och leda rörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt.

Hitta ditt distriktsförbund (DF)

Blod och steroidprofiler avslöjar fler fuskare

2018-02-08 10:46
På idrottsarenan är de nordiska länderna rivaler men i antidopingarbetet finns sedan länge ett nära samarbete som utgör ett världsunikt exempel.
  • Uppdaterad: 2018-04-25 12:33

Varje vecka registreras ungefär 350 tester från de nordiska länderna. Svensk Antidopings Jenny Schulze medverkar i arbetet med Athlete Passport Management Unit (APMU). Hon är tillsammans med sina kollegor, norska Lasse Bækken och svenska Jenny Mullen, en av experterna som granskar och utvärderar samtliga dopingtester från aktiva elitidrottare från Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island. Det handlar både om blodprofiler och steroidprofiler. Detta Nordiska samarbete startade för fem år sedan. Arbetet är uppbyggt på ett sätt som saknar motsvarighet i andra länder och har fått beröm från den internationella antidopingbyrån WADA (World Anti-Doping Agency).

”I dag jämförs dopingtester med en serie tester som gjorts på samma idrottare. Då blir det möjligt att kompensera för genetiska skillnader och bättre uppfatta avvikelser från de personliga identitetsprofiler som blodprofil och steroidprofil ger” säger Jenny Schulze. När tester gjorts i Sverige skickas provet till dopinglabbet på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Där registrerat data i ett särskilt program för biologiska profiler som sedan kan granskas och utvärderas. Jenny visar på sin dator olika kurvor för blodprofil och steroidprofil från en testad idrottare. Ett identifikationsnummer står i den övre vänsterkanten. De tidigare testerna som finns i idrottarens profil är också knutna till numret och finns redan på plats för analys och jämförelse. Till skillnad från en del andra länders APMU kan Jenny se vilken individ som döljer sig bakom numret.

”För att göra en så bra bedömning som möjligt är det viktigt att jag kan knyta historiska tester till det nytagna och också veta vilka personer det är bakom numren. Då först kan jag få fram tillräckligt mycket bakgrundsinformation. Det är till exempel bra att veta om ett prov är taget dagarna före ett nationellt mästerskap som utövaren ska delta i, eller om utövaren är skadad och håller på med rehabilitering” förklarar Jenny Schulze.

Varje profil klassificeras i en av fyra kategorier: normal, misstänkt profil där ytterligare undersökning behövs, trolig doping eller troligt medicinskt tillstånd/sjukdom. Finns det en avvikelse i blod- eller steroidprofil skickar Jenny provet vidare till en expert. De nordiska länderna har knutit till sig experter som hör till de bästa i världen. ”Om experten bedömer att provet har manipulerats (trolig doping) skickas profilen till ytterligare två experter som oberoende av varandra gör sina bedömningar. Om alla tre bedömer att det är doping startar en lång kedja av händelser” säger Jenny Schulze.

Idrottaren får chansen att förklara varför provet ser ut som det gör med detaljerad information som följer med en sammanfattning som görs för ärendet. Experterna tittar sedan på all data, både blod- och steroidprofiler och förklaringar från idrottaren. Bedömer de att det är doping tas ärendet vidare. ”Processen kan bli ganska utdragen. Under åren 2010–2017 har ungefär 150 utövare stängts av i världen av på grund av sin blodprofil, ingen av dem från de nordiska länderna. Framför allt har blodprofilprogrammet lett till att vi med målinriktad testning kunnat upptäcka fler EPO-positiva prover” berättar Jenny Schulze.

Bakgrundsfakta

Blodprofil: Idrottarens hemoglobinvärde och andra blodparametrar undersöks över tid. Om utövaren försöker manipulera sitt blod med exempelvis EPO eller blodtransfusioner kommer det sannolikt att synas på de olika blodparametrarna.

Steroidprofil: Används för att följa utövarens steroidnivåer över tid. Det kan vara svårt att upptäcka om testosteron har tillförts, eftersom det ser likadant ut som det kroppen tillverkar själv. Därför används olika steroidration (förhållandet mellan testosteron och dess nedbrytningsprodukter) för att påvisa om det tillförts externt. Man utsöndrar förvånansvärt jämna nivåer av steroider i urinen över tid. Men vid doping kommer dessa ration att variera och urskilja sig.

Postadress:Riksidrottsförbundet
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress: Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:Tel: 08-699 60 00
Fax: 08-699 62 00
E-post: This is a mailto link

Vi finns på Twitter Följ oss