Riksidrottsförbundet

Det är 13 minusgrader och Kjell Strömberg, matkreatör som ansvarar för maten på Skidstadion i Östersund, står i brandgult förkläde och kockmössa på. Han vänder hamburgarna på grillen, men delikatesserna är inte vanligt sportkäk. I år är Östersund inte bara värd för SM-veckan utan även mathuvudstad. Så varför inte slå två flugor i en smäll och utmana de förutfattade meningarna om hur maten vid sportarrangemang ska se ut?

Riksidrottsförbundet tog 2009 fram en kostpolicy som säger att idrottsrörelsen ska stimulera till goda matvanor i samband med idrottsutövning, men också jobba för att mer hälsosam mat ska serveras på anläggningarna. Maten på arenorna varierar sällan och består ofta av varmkorv, godis, läsk och annan typ av skräpmat.

Jämtland Härjedalen turism har startat en matsatsning som heter Gastronomy Jämtland Härjedalen och Manne Mosten har arbetat med satsningen, med fokus på användningen av lokala råvaror vid idrottsevenemang. Under SM-veckan höll han ett föredrag om sitt arbete och ställde frågan: ”Vem ansvarar för att vi får bra mat på arenorna? Är det förbund, förening, kommunen eller kanske sponsorer?”.

Åhörare vädrade egna upplevelser och synpunkter. Pengar är en orsak till att man väljer billigare, och därmed kanske sämre mat, men också att det är enklare.
– Många köper korv som kommer från Polen i stället för att köpa den från producenten en kilometer bort. De behöver hjälp att komma i kontakt med lokala producenter, sa Manne Mosten.

Flera deltagare tog upp marknadsföring som en viktig ingrediens för att göra den hälsosamma maten populär.
– När de flesta tänker på fest och kul i samband med mat, handlar det om hamburgare, maränger och sånt. Den alternativa maten måste göras roligare, sa Manne Mosten.

En del marknadsföringstips var att samarbeta med restaurangskolor och låta producenter och matorganisationer prata om mat vid arrangemangen.

Några alternativ till skräpmaten som dök upp var grillad lax, pastasallad, wok och hembakat bröd. Soppor är dessutom säker mat, eftersom de kokas. Oftast går den alternativa maten att förbereda i hemmet, om man bara håller sig till säkerhetsföreskrifterna.
– Jag kommer säkert att driva på det här. Alla i föreningen säger nog att det här låter positivt, sa Greger Bringsaas från Ås IF.

Anna-Karin Lindeberg jobbar på Länsförsäkringar Jämtland som är sponsor inom idrottsrörelsen. Även hon såg en möjlighet att ta ansvar genom att ställa krav på arrangörerna.
– Det lutar åt att vi ska sluta sponsra föreningar, och i stället sluta samarbetsavtal. I en sådan samverkan kan det finnas med krav på motprestation, och maten kan få en roll i det, sa hon.

På Skidstadion talar Kjell Strömberg sig varm om projektet under SM-veckan som han är en del av. All mat på stadion är producerad av elever från Jämtlands gymnasium, med hjälp av lokala råvaror.
– Jag hade som krav för att vara med att all mat skulle vara lokalproducerad. Till och med mjölet i brödet kommer från Jämtland och det känns jättekul, säger han.

I serveringstältet jobbar eleverna Adéle och Rasmus. På menyn står bekantingar som hamburgare, men också rödingsoppa. Drycken som serveras är kallpressad nektar i små flaskor.
– De som har köpt säger att det är gott och kul att maten är producerad här, säger Rasmus.

Tips från deltagarna vid seminariet:

• Använd lokala idrottsstjärnor för att sprida ordet.
• Erbjud billigare alternativ, eller gör skräpmaten dyrare.
• Presentera det hälsosamma utbudet på ett roligare sätt.
• Samarbeta med leverantörer eller cateringföretag.
• Ta hjälp av andra, som föreningar, SISU idrottsutbildarna, distriktsförbund, kommunen. Delta i lärgrupper.
• Tycker man inte att det viktigt så gör man inget. Inspirera andra till att förstå att det är viktigt.
• Lägg till en hälsosam rätt på menyn.