Underlag och verifikationer ska finnas för alla bokföringsposter.
FOTO: Helena Bergendahl

Bokföring - så fungerar det

2011-11-07
Varje förening måste ha koll på sin ekonomi. Löpande bokföring är rätt modell för att kunna överblicka intäkter och kostnader. De flesta föreningar klarar bokföringen själv med en egen ”köksbordskassör”.

Sedan 2001 gäller bokföringslagen som ställer krav på att alla ideella föreningar som bedriver näringsverksamhet (det vill säga tjänar pengar genom försäljning av lotter och annat, eller får in sponsor- och reklamintäkter) är bokföringsskyldiga. Det betyder att alla affärshändelser löpande ska bokföras enligt god redovisningssed, på så sätt att det finns underlag och verifikationer för alla bokföringsposter. Varje räkenskapsår omfattar tolv månader. Kalenderåret är det mest vanliga men även brutet räkenskapsår får tillämpas.

1. Från och med i år, 2011, får de föreningar som bedriver en verksamhet med en nettoomsättning på högst tre miljoner möjlighet att göra ett förenklat årsbokslut och varje år avsluta sina räkenskaper med en balansräkning och en resultaträkning samt eventuella tilläggsupplysningar som ger en rättvisande bild av föreningens ställning och resultat. Reglerna för att upprätta ett förenklat årsbokslut finns i BFN:s allmänna råd BFNNAR 2010:1.

2. Balansräkningen är en sammanställning över föreningens förmögenhet, tillgångar, skulder och eget kapital på bokslutsdagen. Balansräkningen brukar ställas upp i två kolumner med tillgångar på ena sidan samt skulder och eget kapital (det vill säga hur tillgångarna finansierats) på den andra. I resultaträkningen redovisas samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret.

3. För att göra redovisningen överskådlig används ofta en så kallad kontoplan när bokföringen görs. Kontoplanen är en förteckning över alla de olika konton, ”etiketter”, som används för att bokföra olika värden, och på så sätt skaffa överblick i bokföringen. Idag använder nästan alla svenska företag och organisationer någon variant av BAS-kontoplanen, en redovisningsmodell som togs fram på 1970-talet. BAS-kontoplanen finns i en rad olika varianter, som kan väljas beroende på bransch.

4. Bokföringsnämnden, BFN, är den myndighet som ansvarar för att utveckla god redovisningssed hos företag och organisationer. Riksidrottsförbundet och SISU har utifrån BFN:s allmänna råd tagit fram anvisningar och råd för hur bokföringen kan läggas upp för ideella föreningar. En BAS-kontoplan för hur man bokför och behandlar värdering av materiella anläggningstillgångar, gåvor, lotterier, bidrag med mera.

5. Den som ansvarar för det dagliga arbetet med bokföringen i föreningen bör vara ansvarsfull och ordningssam, men det krävs ingen formell utbildning. Det duger bra med en person som begriper sig på och är kunnig i bokföring.

6. Alla föreningar som omfattas av bokföringsskyldigheten är som sagt skyldiga att avsluta sina räkenskaper; i det flesta fall ett förenklat årsbokslut. Det förenklade årsbokslutet ligger till grund för inkomstdeklarationen som ska skickas in till Skattemyndigheten varje år.

7. Någon inkomstskatt utgår inte för föreningar som bara bedriver verksamheten för sitt ändamål. Pengar som tjänas och används till verksamheter som främjar den idrottsliga verksamheten, är således inte inkomstskattepliktiga.

8. Revisionslagen kräver också att idrottsföreningen ska ha minst en revisor. Revisorn ska granska årsredovisning och bokföring. Det krävs ingen formell revisorsutbildning, men personen ska ha den insikt och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som fordras, med hänsyn till arten och omfattningen av klubbens verksamhet. Revisorn ska avge en revisionsberättelse för varje räkenskapsår.

9. Ideella föreningar som inte bedriver näringsverksamhet och inte har tillgångar vars marknadsvärde överstiger 1,5 miljoner kronor saknar bokföringsskyldighet och behöver inte upprätta något årsbokslut, enligt bokföringslagen.

10. Men när det gäller bokföringsplikten gäller också föreningens egna stadgar som reglerar att föreningen skall ta fram balans- och resultaträkning för verksamheten, vilket i sin tur fordrar någon form av bokföring, trots allt.

11. Fungerar inte ekonomiredovisningen i en förening kan inte styrelsen beviljas ansvarsfrihet för det gångna året, när föreningen håller sitt årsmöte. I sådana fall måste en balans- och resultaträkning upprättas och föreningen får hålla ett extra årsmöte senare.

Läs mer: Riksidrottsförbundets rådgivning till föreningar och förbund när det gäller bokföring och redovisning finns på hemsidan http://rf.se/Ekonomi--Bidrag/BAS-kontoplan/


Sten Feldreich

Tillbaka

Ta ett steg bakåt