Riksidrottsförbundet

Nyheten att höjdhopparen Patrik Sjöberg blivit sexuellt utnyttjad av sin tränare och styvfar slog ner som en bomb. Hur var det möjligt att ingen varken sett eller förstått vad som pågick?
Det enkla svaret är kanske att ingen ville se, ingen ville tro. Det finns ett försvar mot att tänka det värsta - men som vuxen har man ett ansvar att lyssna, reagera och agera för att förhindra sexuella övergrepp. Det är viktigt att ta tag i problemet direkt och inte låta det passera obemärkt.

1 Ansvaret för att barn och unga mår bra inom idrotten ligger hos ledare och föräldrar.  Alla tecken på att något inte är som det ska, måste tas på allvar. Ett barnrättsperspektiv kan bidra till att varje barn i högre grad blir sett och lyssnat på.
 
2 Det är viktigt att vara uppmärksam på om ett beteende förändras. Till exempel om en ledare vill umgås med barn och unga utanför träningen, eller om det förekommer särbehandling, exempelvis individuella träningspass som innebär att ledare och den aktiva tillbringar mycket tid ensamma tillsammans. Ett sätt att förebygga är att satsa på tränarteam och tränarråd med flera vuxna.
 
3 En förening som vill arbeta förebyggande mot kränkningar, måste vara tydlig och involvera medlemmarna. Lyssna och låta alla komma med i en diskussion om vad idrottsrörelsens vision och värdegrund betyder för just vår verksamhet. Föreningen kan utse en kontaktperson som alla kan vända sig till om något skulle hända. En person som alla vet vem det är – och som tar uppgifterna som lämnas på allvar.

4 En förening som ser seriöst på de här frågorna, pratar öppet om dem och arbetar förebyggande, uppfattas positivt. Enligt forskning har personer som begår denna typ av brott en störning som kan undertryckas om omgivningen tydligt visar att den här typen av handlingar är oacceptabla. Föräldrar och barn känner sig dessutom trygga att gå med i en klubb som tar det ansvaret.

5 Personliga förändringar hos barnet kan vara tecken på att något hänt. Om den normalt pratsamme plötsligt blir ovanligt tyst, eller den vanligtvis tystlåtne plötsligt börjar prata mycket, kan det vara en indikation på att något inte står rätt till. Sexuella övergrepp och trakasserier kan hos den drabbade yttra sig som försämrad koncentrationsförmåga, sömnproblem, ångest, försämrad självbild och självtillit, känslor av skuld och skam, humörförändringar och en plötslig önskan att sluta med idrott.

6 Felet begås alltid av den som trakasserar. Den utsatte har rätt att reagera på och agera mot kränkande behandling. Ett sätt är att skriva ned allt om det inträffade; datum, klockslag, vad som hände, eventuella vittnen och så vidare. Det är viktigt med bevis om händelsen leder till en utredning. Den utsatte kan också beskriva sina upplevelser för någon närstående person som i sin tur kan skriva ner det inträffade.

7 Alla föreningar kan begära ett fullständigt utdrag ur polisregistret av dem som vill bli ledare. Men en sådan kontroll innebär att samtliga brott redovisas. En idrottsförening har ingen anledning att ta reda på alla typer av brott, utan framför allt om personen är dömd för sexual- och barnpornografibrott, samt grova våldsbrott.

8 Att föreningen kräver utdrag ur polisregistret kan å ena sidan uppfattas som ett krafttag för skyddet av barn, å andra sidan som integritetskränkande. Det kan också uppfattas strida mot att föreningslivet kan vara ett sätt för tidigare dömda att återanpassa sig i samhället.

9 Än är det inte möjligt för ledare inom barn- och ungdomsidrott att begära ut ett begränsat utdrag ur Polisens belastningsregister, vilket personal i skola och barnomsorg i dag har rätt till. Riksidrottsförbundet har uppvaktat justitieministern om en ny lag som gör detta möjligt även för att kontrollera ledare inom ideella uppdrag i en förenings barn- och ungdomsverksamhet. Justitiedepartementet arbetar med frågan. Viktigt att tillägga är dock att 90 procent av sexualbrottslingarna är förstagångsförbrytare, vilket gör att chansen överlag är liten att hitta förövare enbart genom registerutdrag. Att dialogen i föreningen är levande är det viktigaste.

10 Vuxna som behöver råd och stöd kan ringa till den hjälptelefon som Rädda Barnen och Riksidrottsförbundet startat. Den som ringer får vara anonym. De som svarar är själva föräldrar, utbildade för att kunna stödja andra föräldrar. Föräldratelefonen: 020-786 786.
Öppet tis-fre kl 18-21, lö-sö kl 13-16

Källor: Brottsförebyggande rådet, Polisen, Justitiedepartementet, RF:s policy mot sexuella övergrepp inom idrotten, SISU Idrottsutbildarna Ridsportförbundet.

Så säger lagen enligt Brottsbalken, 6 kapitlet
 
Sexualbrott är när någon utsätts för en sexuell handling mot sin vilja eller när den som utsätts är under 15 år. Sexualbrott omfattar bland annat våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande.
Sexuellt tvång är när någon genom tvång genomfört en sexuell handling. Straffet är fängelse.
Den som sexuellt berör ett barn under 15 år döms till sexuellt ofredande. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.