Är idrotten samhällsnyttig? Självklart, svarar du förmodligen. Men på vilket sätt? Och måste idrotten vara samhällsnyttig för att vara värdefull? Räcker det inte att miljontals människor tycker att idrott är något av det roligaste som finns?
Frågorna diskuterades på en konferens i Göteborg i slutet av maj med idrottsledare, forskare och politiker bland deltagarna. På konferensen släppte också SISU Idrottsböcker antologin Är idrott nyttigt? där ett tiotal forskare utifrån olika perspektiv ger sin syn på idrottens samhällsnytta.
Vi brukar säga att svensk idrotts verksamhet är samhällsnyttig - att den ger ett mervärde för samhället utöver själva aktiviteten i sig. Vad mervärdet är har varierat över tid. Under 1900-talets första hälft handlade det mest om att fostra starka och dugliga soldater. På 50-talet skulle idrotten hålla ungdomar borta från den fördärvliga alkoholen och dansbaneeländet. Idag pratar vi mycket om social och demokratisk fostran. Och naturligtvis folkhälsa.
Men genom historien har den gemensamma bilden varit att idrotten ska ge något mer, vara en investering för något i framtiden. Samtidigt som de allra flesta som ägnar sig åt idrott gör det för att själv aktiviteten är rolig, för att de känner lust och glädje och inte minst gemenskap när de spelar fotboll, brottas eller gympar. Det som forskarna kallar idrottens egenvärde. Egentligen finns ingen motsättning. Lusten, glädjen och gemenskapen krävs för att det ska bli något mervärde.
Oavsett hur du som idrottsledare ser på ditt uppdrag – om det handlar om att dina adepter ska ha roligt eller om du tycker att du fullgör ett samhällsuppdrag – så är du och det du gör vid varje träning eller tävling centralt. Det är du som tillsammans med dina tränarkollegor avgör om verksamheten bygger på vår gemensamma värdegrund. En verksamhet som skapar både ett egenvärde och mervärde.
Idrottsledarskapet kan också ge ett mervärde i sig. I boken Är idrotten nyttig? resonerar Filip Wijkström och Erik Sjöstrand från Handelshögskolan i Stockholm kring idrottsledarskap i förhållande till ledarskap inom näringslivet. De har genom att titta på vårt utbildningsmaterial kommit fram till att där finns en strävan till socialt ledarskap som utgår ifrån de leddas villkor och behov. Till skillnad från näringslivet där tuffhet ofta sätts i främsta rummet.
Det sociala idrottsledarskapet kan berika näringslivet. Samtidigt som idrottsledare allt mer kommer att behöva behärska det ekonomiska språket. Den som har erfarenhet från båda världarna kommer att ha ett försprång. Även för dig som ledare kan idrotten med andra ord ha både ett egenvärde och ett mervärde.