Riksidrottsförbundet

Alla ska vara kvar i nian

Målsättningen i mitt innebandylag är att truppen ska vara lika stor när de går i nian – nu är de 13 år – som den var när vi började. Kortsiktiga mål, som att vinna en match/cup/serie, blir då inte viktiga. Ett långsiktigt mål, där jag utbildar bra innebandyspelare, är viktigt för spelaren, för laget, för klubben och för sporten. Mottot är: Du duger, men behöver träna för att bli bättre!
Jag tar alltid ut 16 av mina 19 man om det går, sällan är alla friska eller kan, men när vi blir fler än 16 (3 femmor + målis) tittar vi på träningsnärvaro. Under match är alla likvärdiga och spelar lika länge, min uppgift blir att skapa femmorna så att spelare med olika förmågor kompletterar varandra. Detta ger: god gemenskap, självkänsla, vilja att förbättra sig, trygghet.
Som grädde på moset vinner vi matcher/serier och cuper, men aldrig på bekostnad av en ledsen tonåring som inte får vara med.
Tommy W
Nynäshamns IBK

Tar ut så det blir jämnt

Är tränare för FBC Lerums F00/01 i innebandy. Vi är ett gäng med 40 tjejer jämnt fördelat på 00:or och 01:or. Under våren har vi spelat matcher i fyra olika serier (99, 00 och två 01) vilket har gett möjlighet för alla att spela många matcher.
Vi har en regel i vårt lag: För att bli kallad till match måste man ha tränat minst en av de tre senaste träningarna. På så vis ställer vi ett litet ”krav” samtidigt som det är helt okej att vara bortrest, småsjuk eller hålla på med annan idrott och ändå kunna hålla på med innebandy i den utsträckning man vill.
När jag tar ut till match brukar jag kolla vilka som är våra motståndare. Sedan försöker jag ta ut ett lag som kommer att kunna spela en jämn match mot detta motstånd. Detta tror vi ger bäst utveckling för våra innebandytjejer. Ingen utvecklas av att vinna med 10–0 eller förlora med 0–10.
Pontus Larsson
FBC Lerum

Vi har utbildningskvällar om hur man som förälder kan hjälpa och stötta sina fotbollsspelande barn.
Johan Fallby, idrottspsykologisk utbildare och rådgivare på Svenska Fotbollförbundet, har varit med på en av utbildningarna och skickade med föräldrarna idéer som kan leda till att de stöttar sina barn ännu bättre.
Vi satsar stora resurser på ungdomsfotbollen och där ingår även föräldrautbildning. Och det kom över 100 föräldrar till föreläsningen som avslutades med en intressant frågestund där föräldrarna fick möjlighet att vädra sina egna tankar.
På hemsidan har vi också en avdelning där info finns om hur verksamheten bedrivs.
MATS LUNDHOLM
DJURGÅRDENS IF FOTBOLL

Mårts har det jag vill ha med mig

Pär Mårts som inte vill stöpa alla i samma form, som sätter jaget framför laget, jobbar med individuella prestationsmål. Det är min ledarförebild. Han går från detaljer till helhet och inte tvärtom.
Han har allt jag vill ha i ryggsäcken när jag ska in i tränarbranschen. Jag har en tanke om individuell försäsong beroende på spelartyp och position inom handboll.
En artikel om hans ledarskap vore guld.
SIMON WILLIAMSSON

Vi samlas och jobbar tillsammans

Vi är en liten fotbollsklubb som samlar alla våra lag i februari för att jobba med klubbens policy och framförallt ta fram ledstjärnor för hur vi ska vara mot varandra.
Alla lag samlas för att det ska bli som en liten manifestation att vi gör något tillsammans. Och sedan jobbar vi vidare varje lag för sig.
Hans Wetterhall, styrelseledamot och ledare i Fornåsa IF.

Lägger fokus på att bygga laget

Jag är handbollstränare tillsammans med en fystränare och en sjukgymnast i Åhus handbolls A-flickor (ålder 14-15).

Som ledare berömmer vi dem utifrån där de är idag. Det tror jag är viktigt till exempel när en spelare har svårt med en typ av passning och gör bra ifrån sig på match skall hon få höra det. Likväl som när stjärnan i laget gör ett tekniskt fint skott oavsett om det blir mål eller inte.

Tycker också det är viktigt att berömma bra beteende oavsett om det blir mål eller inte. Tjejerna måste komma ihåg att till exempel motståndarlagets målvakt kan ha gjort en bra räddning med mera.

Utifrån ungdomarnas utvecklingskurva försöker vi hitta en position och en roll som de känner att de behärskar och kan växa i för att sedan få mer och mer ansvar i spelet. Man får aldrig sätta en tjej i en situation där det finns en rädsla och en osäkerhet i hur hon skall agera. Då kan självförtroendet man byggt upp rasa snabbt.

Vi toppar laget på så sätt att en, ibland två positioner spelar i stort sett hela matcherna. Två tjejer som har kommit långt i utvecklingen och blir en trygghet medan vi byter resten av positionerna på klockan, alla skall spela!

Vi jobbar på olika sätt med att ingen skall gömma sig i laget och att alla skall våga. Som senaste matchen spelade vi lika efter att ha tappat en sjumålsledning. Vi spelade jättesnabb sidledshandboll och kollade rakt in i väggen på bägge långsidorna. Efteråt pratade vi bara om detta fenomen; att vi blev bekväma och inte vågade gå på mål. Detta är en lång process som vi började med i år då vi tog över laget. Det handlar om mycket gruppdynamik, att man i gruppen har tillåtelse att både misslyckas och att lyckas.

Då vi i år spelar både i SM och i serien mot dem som är ett och två år äldre, är detta en uttalad lärosäsong där vi lägger fokus på teambuilding istället för att åka på många cuper.
Simon Williamsson

Lättare utvecklas i småklubbar

Det är skillnad på stadsklubb och kvartersklubb. Det går inte att använda sig av urvalsprincip eller toppning. Det handlar om att utveckla de grabbar som tycker handboll är roligt.

För oss ledare gäller det att få de som ligger några steg efter att jobba sig ikapp de som är bättre, utan att någon tappar fart och utveckling. En svår balansgång på något slak lina.

Ändå, på så sätt lever idrottens sociala värden starkare i småklubbarna, de föreningar som inte vinner de största cuperna eller är mästare före 15 års ålder.
Den motiverade slår alltid den mätte. De flesta landslagsmän i lagsporter kommer från småklubbar. Kan vi bara ge rätt idrottslig grund att stå på, kan killarna gå vidare i livet eller idrotten.
Det är väl det allt handlar om?
Ulf Stråhle
Stolt tränare i Hultics P00

Klar föryngring
genom ungdomsråd

Vi har sedan 2005 ett Ungdomsråd bestående av sju ledamöter från klubbar i hela landet. Dessa sammanträder regelbundet och har riktigt inflytande såtillvida att förbundsstyrelsen har delegerat alla frågor rörande ungdomsvarpan till detta råd.

Strategin för att utveckla detta UR är att vi vid de årliga läger som arrangeras regionalt letar efter yngre, kreativa förmågor som kan komma att bli aktuella för framtida uppdrag inom UR. Dessutom är det så att vårt UR ses som en farmarklubb till förbundsstyrelsen. Härifrån skall framtidens FS-ledamöter plockas.

Tack vare ovan nämnda har vi idag en förbundsstyrelse om 9 ledamöter där 4 stycken är födda 1986–1990 och hämtade från UR. Den äldsta i FS är född 1950, den yngsta således 1990. Snittåldern är 37,6, vilket skall jämföras med 47,7 innan vi startade upp ett ungdomsråd.

För att det verkligen skall kännas värdefullt och givande att sitta med i UR har man hela tiden mål, dels för personlig del, dels för UR.

Kollektivt har man hjälpt till med att arrangera ovan nämnda läger, i somras tog man det stora steget att arrangera USM. Detta gav sådan mersmak att man nu söker om stora SM-veckan 2012.

Vid Riksidrottsforum och riksidrottsmöten finns alltid en eller flera ur ungdomsrådet med.
Thorbjörn Fosseng
Generalsekreterare Svenska Varpaförbundet

De äldre är mentorer
åt de yngre ledarna

Vi i Apladalens Konståkningsklubb har sedan några år tillbaka en konståkningsskola. De sista åren har intresset ökat och antalet barn/ungdomar är nu uppe drygt 60.

För att kunna driva denna ”skola”, behövs många ledare. Våra tränings/tävlingsåkare är ledare och har erbjudits tränarutbildning (från ca 13 års ålder).

Konståkningsskolan är en bra form att få prova på ledarrollen redan i unga år. De högre utbildade och mer erfarna tränarna är mentorer för de yngre och får på så vis stöd i sitt ledarskap. De hjälper bland annat till med träningsupplägg.
Vi tycker det är viktigt att ungdomarna känner att de har en viktig roll i föreningen. De får samtidigt en möjlighet att vara med och påverka föreningens utveckling. De ungdomar som väljer att ej vara tävlings- eller träningsaktiva, kan stanna kvar som ledare.

Vi har haft ekonomiska möjligheter till att utbilda våra ungdomar, då vi bland annat har fått bidrag från projektet Unga ledare genom SISU. Många av våra unga ledare har även deltagit i Plattformen.

I höstas arrangerade vi en kurs i mental träning för alla våra ledare, inklusive unga ledare, tillsammans med de aktiva. En uppföljning på detta är planerat i år.
AKK ser utbildning av unga ledare som en investering för föreningen, men även för tjejernas framtid. Att delta i utbildning är att investera i sig själv.
Maria Lord-Johansson, Ordförande Apladalens Konståkningsklubb, Värnamo

I Värmland har vi börjat

SISU Idrottsutbildarna och Hammarö kommun har genomfört en inledande satsning på mångfald inom idrotten i kommunen. Seminariet hade temat ”Värdegrundsarbete inom idrotten”.

Peter Häggström, en av Sveriges genom tiderna bäste längdhoppare, idag känd som expertkommentator i friidrott på SVT berättade att det är en myt att bögar inte kan vara bra i idrott. Flera av de som kontaktat honom är bland de bästa i sina idrotter upp till junioråldern, då de tyvärr många gånger väljer att lägga av.

Det krävs att ledarna inom idrotten har kunskap och insikt och kan skapa trygghet i föreningar och lag så att alla oavsett sexuell läggning och etniskt ursprung kan känna sig välkommen, menade Peter.

Kvällen avslutades med att Jan Lindh, rektor på Solna gymnasium, pratade om hur man i idrottsföreningar aktivt kan arbeta med värdegrundsfrågor och vikten av att man inte är nöjd med att man i föreningen har skrivit ett dokument som talar om vad man står för, utan att man också gör någonting konkret för att leva upp till alla de fina orden. 

Jan är också aktiv som ledare i AIK ungdom, där han har erfarenheter av att arbeta med värdegrundsarbete efter den uppmärksammade inkilningen i AIK:s pojklag, 2003.

Det blev en kväll med många skratt, men med en underton av att idrottsrörelsen har en lång väg att vandra när det gäller dessa frågor.
ANNA BENGTSSON
SISU IDROTTSUTBILDARNA
VÄRMLAND

Gratis gokart

Inom Svenska Bilsportförbundet har vi en stor satsning som heter Karting On Tour, där barn mellan 7–9 år helt gratis får prova på karting (gokart i tävlingsform). Det har lett till att klubbarna har fått nya medlemmar och att många barn har fått upp ögonen för bilsport.

Vi har även haft en klubb som gjort en satsning på tjejer, de anser att de har gott om medlemmar, det som de saknar är aktiva tjejer. De kommer därför att genomföra aktivteter som enbart är riktade till tjejerna.
HANNA SANDBERG
SVENSKA BILSPORTFÖRBUNDET

Har satsat på
flyktingbarn

Vi inledde ett projekt för ensamkommande flyktingbarn under 2008 och beviljades Idrottslyftsmedel året efter i maj. Ett dussintal av ungdomarna kom till våra inomhusträningar i kanotpolo, lärde sig snabbt grunderna och efterhand kom flera med. Vi fick köpa in flera polokajaker etc.

Många av barnen har fyllt upp vårt lag och redan deltagit i tävlingar runt om i Sverige plus Finland. Detta är ett bra sätt för integrering och för att få nya aktiva medlemmar i en glesbygdskommun.
GREGER TOOLANEN
ORDFÖRANDE KUIVA GRÄNSPADDLARE
ÖVERTORNEÅ

Inget förbud,
men begränsning

Styrelsen vid Västerbottens Idrottsförbund och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västerbotten fastställde en alkoholpolicy 2008.

Det är viktigt att vi är ansvarsfulla med hur vid använder idrottens pengar och att vi också signalerar det. Båda organisationernas verksamhet innebär dessutom mycket representation, ibland som gäster men kanske framförallt som värdar. Av dessa anledningar är det viktigt att vi har ett tydligt rättesnöre om vad som är okej och inte, vem som fattar beslut och så vidare.

Den förbjuder inte bruk av alkohol, men den begränsar styrka och mängd, vem som har mandatet att representera med alkohol, att det alltid ska finnas ett alkoholfritt alternativ samt att bruk av alkohol alltid ska tänkas genom en extra gång och inte ske av slentrian och vana.
Niklas Bromark
Länsidrottschef

Budskap med
glimt i ögat

Sveriges Akademiska Idrottsförbund, SAIF, har en alkoholpolicy sedan tidigare. Men i samband med en av våra studentidrottstävlingar fick vi på SAIF reaktioner från en medlemsförening att de upplevdes som ”udda” och ”tråkiga” när de inte festade på kvällarna. Det brevet blev starten på vårt nuvarande arbete med att visa ställningstagandet att idrott och alkohol inte hör ihop. Och att det är självklart att man inte blir ”trakasserad” för att man inte festar.

Vi har tagit hjälp av Folkhälsoinstitutet, ett par medlemsföreningar, en studenthälsa och STAD-projektet i Stockholm. I december förra året hade vi ett möte där vi drog upp riktlinjerna för vad vi behöver ta tag i. Vi fokuserar i första hand på Studentiaden, som är studentidrottens största nationella tävlingshelg med Student-SM i innebandy, fotboll, beachvolley, streetbasket och badminton.

Vi vill framförallt väcka nyfikenhet och insikt om vad som händer i den egna kroppen när man festar och varför det kan vara klokt att dricka varannan vatten eller avstå helt när man ska idrotta dagen efter. Vi tror att budskap med glimten i ögat går hem bättre än pekpinnar.
Cecilia Olsson
SAIF

Djungeltelegrafen funkar

Vi får nya medlemmar på flera olika sätt men framför allt via mun till mun-metoden (djungeltelegrafen). Samt informationsträffar med skolor eller andra föreningar och organisationer. Några medlemmar har hittat oss via någon hemsida eller om det stått något i tidningen.

Självklart vill vi ha flera nya medlemmar i alla åldrar. Vi behöver, precis som de flesta klubbar, medlemmar som vill hjälpa till med stort som smått.
Gerth Bradley
Sektionsledare
Dalregementet IF fäktning

Vi är dåliga på utbildning

Tyvärr är vi urusla på detta område i vår förening. Har själv under många år försökt få till en post i styrelsen som ledaransvarig. Den ska i samarbete med valberedningen arbeta med ledarrekrytering/utbildning.

Men efter det senaste årsmötet stod vi dessutom utan valberedning (vilket sent omsider har löst sig). Skönt förstås, men långsiktigt kvarstår problemet.
Så du förstår att detta är ett STORT problem, förmodligen för fler föreningar än vår.
FÖRENINGSORDFÖRANDE

Detta slår mot barnen

Tycker det är skrämmande att man kommer med förslag som motarbetar den absolut viktigaste verksamheten vi har i det här landet: idrotten.
Tycker också att man ytterligare ska poängtera att det kommer bli fler och fler barn som inte ges möjlighet att vara med sina kompisar när de går till idrottsföreningarna, detta på grund av att deras föräldrar inte har råd att betala de avgifter som med största sannolikhet blir högre. Vi ser det redan idag, och den åtgärd som nu föreslås kommer att späda på det redan stora problemet ytterligare.

Vart tar då dessa ungdomar vägen? Vi behöver inte fler barn på gatan där inga vuxna finns. Vi behöver barnen i verksamheter tillsammans med andra barn och vuxna. Och än mer viktigt idag: i verksamheter med fysiska aktiviteter.

Vi idrottsföreningar har redan idag ett stort problem med att öka intäkterna och hålla utgifterna nere. Det krävs alldeles för mycket resurser för detta och denna tid skulle vi hellre lägga på kärnverksamheten, att göra aktiviteter med barnen.
Utgifterna måste ner för att så många barn och ungdomar som möjligt skall ha råd att vara med i en meningsfull och trygg verksamhet. Utgifterna får inte öka, det slår hårt mot våra barn.
Viktigt att man från regeringens sida förstår konsekvenserna. För inte kommer detta att minska landets utgifter.
MATS NERLUND
EKSJÖ CYKELKLUBB

Vi tappar medlemmar

Vi tycker det är helt skandalöst. Så mycket ideellt arbete för att staten ska få in pengar! I vår förening är nästan allt arbete ideellt: tränare, kafeteriapersonal, styrelsearbete, ekonomi med mera.
Vi kommer att tappa medlemmar då vi inte kan erbjuda samma standard som tidigare.
INGMAR GUSTAFSON
ORDFÖRANDE NOR IK HOCKEY

Vi behöver inte större börda

Jag anser att man måste trycka mycket mer på problem med ökad arbetsbelastning på ledare och funktionärer. Det största hotet för idrotten idag är att få ledare och funktionärer vill ställa upp ideellt. Skatten innebär att de frivilliga krafter som vi rekryterat måste jobba ännu mer för att få in pengar, administratörerna får mer jobb, och så vidare.
Får vi inga funktionärer/ledare, så dör idrotten. Tala om det för de styrande. Tala om hur svårt vi har i föreningarna att engagera ledare. Nu lägger man på mer börda.
Vi i Götene MK finansierar vår sport med medlemsavgifter, startavgifter i samband med tävling samt sponsring.
TORE BIGSTEN
ORDFÖRANDE GÖTENE MK

Betalar vissa tävlingar själva

Vi har en lokal tävlingsserie i Halland som heter Vinterserien, för den betalar man en klubbavgift och en deltagaravgift. I Falkenberg betalar klubben alla avgifterna i den serien, vi vill att medlemmarna skall tävla och vi brukar vara mellan 7 och 15 aktiva som deltar varje gång. Totalt brukar det kosta klubben ca 1 500 per år.

Vi brukar samåka till de olika klubbarna också, så det blir inte så dyrt, längsta resan blir till Kungsbacka och dit är det bara cirka 7 mil.
Sanktionerade tävlingar betalar vi själva för om det inte är DM, LM eller SM; då betalar klubben anmälningsavgiften. Men vi är inte så många som ställer upp i de tävlingarna så det blir inga stora summor ( i SM, LM och DM). 2009 kostade en startavgift i SM 395 kronor (har jag för mig), vi hade en startande.
LEIF BRUNZELL
FALKENBERGS BÅGSKYTTEKLUBB

Arrangerar egna tävlingar

Inom Falu CK har vi jobbat hårt med att arrangera egna tävlingar för att på så sätt finansiera våra cyklisters tävlingskostnader och deras läger. Vi har bara vid enstaka tillfällen sålt lotter, merparten av intäkterna har kommit från egna arrangemang.
BJÖRN STENBERG
FALU CK

Hugger timmer och sågar ved

Vi är en relativt nystartad skidskytteförening så det är först nu de senaste åren som klubben har börjat hjälpa till med bidrag för de tävlande när de skall på olika tävlingar. Pengarna klubben hjälper till med kommer från några sponsorer, samt att vi har jobbat i hop en del. Bland annat har vi sågat ved som vi sålt, och huggit timmer.

De tävlande står för merkostnaden själva, men beroende på klubbens resurser hjälper vi till med resebidrag eller liknande. Vi betalar alltid startavgiften.
LENA OCH MATTI
LEDAMOT OCH ORDFÖRANDE I ÄLVSBY IF SKIDSKYTTE

Vi pratar när det händer något

Oj, jag vet inte ens om vi har någon policy om sånt här. Inte vad jag känner till men det borde vi ju ha. Alltså vi pratar i laget när det händer något, pratar om att vara en god lagkamrat, förebild och så… Men det här känns inte bra. Vi borde vara bättre på de här frågorna. Men samtidigt är det svårt att hitta tiden när man ska göra det.
HOCKEYLEDARE

Tar policyn med föräldrarna

Vi försöker ta upp i laget om hur viktigt det är att behandla domare och motståndare på ett bra sätt. Policyn går vi igenom med spelare och föräldrar (de som kommer på våra träffar) när säsongen startar. Men det är kanske sämre med uppföljningen. Visst händer det incidenter ibland, det gör det, och då brukar vi prata om situationen som uppstått, det kanske är en slags uppföljning.
UNGDOMSTRÄNARE I INNEBANDY

Vi ska vara ödmjuka vinnare

I vårt verksamhetsdokument belyser vi hur representanter (simmare, tränare och föräldrar) ska bete sig mot andra simmare, tränare och föräldrar på tävlingar. Om det är någon som skulle bryta mot detta så tar vi upp det med den personen direkt.

Vi uppfostrar även våra simmare att bli ödmjuka vinnare. Det vill säga ta för sig i bassängen och vara trevliga mot mottävlarna samt att bemöta motståndarna med respekt och intresse.

På tävlingar accepterar vi funktionärernas beslut om eventuella diskningar.
LINN BESSNER, SPÅRVÄGEN SIM

Har kontrakt

I vår klubb har vi ett spelar/föräldrar-kontrakt som alla måste skriva under. Det innehåller bland annat att man försäkrar att man ska uppföra sig väl mot lagkamrater och motståndare.  Men även saker som att komma i tid till aktiviteterna och att inte träna om man är sjuk.
IBF BORLÄNGE

Jobbar mycket
med kamratskap

Vi har ett väldigt bra engagemang från föräldrar. Jag kan inte sätta fingret på varför det är så bra. Men vi, tränare och lagledare, har jobbat väldigt mycket med kamratskap inom laget och detta avspeglas även bland föräldrarna.

Vi har rätt ofta föräldramöten och en del aktiviteter där föräldrar kan vara med, till exempel träningsläger, avslutningsfester etc. Detta medför att föräldrarna tycker att det är roligt och meningsfullt att delta i sitt barns aktiviteter. Vi har även delat upp föräldrarna i två grupper där deras uppgift är att samla in pengar till lagkassan genom sponsorer och försäljning av till exempel kakor med mera. Dessa grupper varvar ansvaret varannan termin.

Vi har dessutom ett väldigt bra fotbollslag som vinner nästan alla matcher, det medför ju så klart att det är roligt att följa dessa tjejer. Vi har aldrig haft problem med skjuts till matcher eller träningar. Det är även många föräldrar som stannar och tittar på träningar och på så sätt lär känna de andra föräldrarna. Vi lagledare försöker att informera om olika aktiviteter i god tid via mail och på vår hemsida.

Boel
Lagledare för ett F00-lag

Föräldrarna har
börjat ta ansvar

Vi försöker få föräldrar att hjälpa till med fikabröd, försäljning, transporter och dylikt som inte har att göra med själva träningen.

Vi har engagerat ett par föräldrar som är lagledare och drar med sig resten av gruppen.

Många av våra föräldrar är kvar under träningen och då finns en grupp som pratar och diskuterar om saker som handlar om laget.

Vi tränare har försökt att få de andra föräldrarna att ta ansvar för allt utanför själva fotbollen. Det börjar fungera bra för vårt lag nu.

Niklas Sternbrink
Tränare RSF F02

Personlig kontakt
betyder mycket

Min bild av hur det funkar för oss med föräldrarna är så här: Vi försöker engagera dem genom att alltid tillåta dem delta/titta på träningar (och givetvis matcher), att försöka skapa en personlig kontakt, löpande fråga hur det är med dem och hur de tycker de fungerar med sina barn. De ska också få möjlighet att delta på ”utvecklingssamtal” som vi tänker ha med barnen.

Det fungerar mycket bra, stort engagemang i de fall vi har behövt deras engagemang i samband med cuper som vi anordnat eller när vi behövt pengar för till exempel vårt klubbhusbygge.

Magnus P99-tränare

Vill informera om ett problem som vi fick under försommaren.
Vi är en liten landsortsklubb med fotboll som inriktning. Lagantalet är bara sex stycken .Men tvätt blir det fast lagen är få. Torktumlare är ett måste med allt regnande. Så i våras när den skulle startas gav den upp andan. Garantin
var kvar så det vara bara att meddela den vi köpt av att maskinen var trasig. Men oj vad vi bedrog oss! Garantin gäller ej för föreningar. Efter mycket skriverier fram och tillbaka gick huvudkontoret med att som goodwill skicka den del som skulle bytas. Ett litet tips till andra föreningar: Skriv liknade maskiner på någon i styrelsen.
Erik Nilsson,
Ekshärad BK

Kamratskap och utbildning

I Eskilstuna Friidrott tror vi inte att arvodering löser ledarproblemet. Däremot måste vi se till att vi täcker ledarnas utlägg och kostnader för sitt deltagande och ge dem mycket uppmuntran och stöd.

Det viktiga i arbetet med att rekrytera ledare till vår verksamhet är att ledarna
känner att de betyder något, att de får växa i sin ledarroll och att vi kan erbjuda kamratskap, en bra ledarutbildning och en fungerande ledarvård med intressanta aktiviteter.
//Eskil, Eskilstuna Friidrott

Kanske med ökade bidrag

Jag tror att väldigt få idrottsföreningar har ekonomi för att arvodera fler organisationsledare. Om idrottsföreningarna fick större bidrag från stat och kommun så att de hade råd, så kunde det kanske locka fler organisationsledare.
//Föreningskassör

Diskutera uppgifterna först

Det finns inget enkelt svar. De fackliga organisationerna har sedan länge arvoderade förtroendevalda. Samhället förändras liksom våra krav och förväntningar på dem vi väljer. Därför är det ingen principfråga för mig. Istället måste man utgå från den egna organisationen och vilka uppgifter våra förtroendevalda ska ha. Därefter kan man diskutera arvodering eller inte.
//Mångårig idrottsledare

Engagemanget ska inte kosta

Jag förväntar mig ingen arvodering i egenskap av organisationsledare. Däremot måste vi vara noga med att visa uppskattning för de organisationsledare som ställer upp på ideell basis. Uppskattningen kan ha många olika uttrycksformer. Jag har till exempel inte betalat för att gå på fotboll sen jag engagerade mig inom fotbollen för tio år sedan. Att få följa med på resor med föreningen/organisationen är ytterligare ett sätt att visa sin uppskattning. Jag förväntar mig heller inte att mitt engagemang ska kosta mig något extra mer än eventuella medlemsavgifter. Som student är det viktigt att jag kan få kostnader för resor till och från möten och mobiltelefon täckt av föreningen/organisationen.

Högre upp i idrottens organisation bör det finnas möjlighet för täckning för förlorad arbetsförtjänst upp till en viss nivå. Detta är en förutsättning för att kunna attrahera kompetenta och engagerade organisationsledare på den nivån.
//Mångårig organisationsledare inom fotboll

Räknar inte i kronor och ören

Självklart skulle jag inte tacka nej till arvode om det erbjöds på ett korrekt sätt. Men det är ju inte därför jag är ledare.

Att som förälder få chansen att umgås extra mycket med barnen och deras kompisar är mycket värt, om än inte i kronor och ören.

När det gäller organisationsledare beror det på nivån och på hur mycket man lägger ner. Det är viktigare att ha en organisationsledare som verkligen är intresserad av uppgiften än en som är där för att det erbjuds arvode.
Att möjligen få någon utrustning eller bli bjuden på årsfesten är arvode nog för mig.
//Ungdomsledare