Ungdomsstyrelsen och Nacka kommun arrangerade igår, i samarbete med RF, en konferens med rubriken "Idrottens sociala betydelse" i - ja, Nacka förstås. Redan tidigt blev det "lapp på luckan" för intresset var väldigt stort och de dryga 150 personerna som deltog hade nog kunnat vara tre gånger så många! Flest personer kom från kommunerna men även idrottsföreningarna var välrepresenterade.

På morgonen innan jag begav mig till Nacka lyssnade jag med ena örat på en diskussion i TVs morgonsoffa där två ledamöter i Kulturrådet som jag uppfattade det bla var osams om huruvida kultur kan värderas i pengar eller inte. Själv hade jag ju tankarna på konferensen som jag snart skulle åka till, så jag ledde tankarna över till idrottens sociala betydelse. Kan den mätas, eller värderas i ekonomiska termer? I vissa avseenden, ja - och det behöver vi bli bättre på att göra, tycker jag - medan det allra mesta inte går att kvantifiera. För övrigt antar jag att det är samma sak med kulturen.

En av dagens första talare var idrottsministern, och Lena Adelsson-Liljeroth talade både om regeringens idrottspolitik och om sitt eget engagemang för ungdomar. Ungdomsstyrelsens GD Per Nilsson har själv en gedigen idrottsbakgrund och har bra koll på ungdomar både med och utan idrottsbakgrund. Per berättade om hur Ungdomsstyrelsen jobbar med dessa frågor. Och jag själv reflekterade lite över vilken roll idrotten med alla våra föreningar och ledare spelar i det svenska samhället. Vi behöver ju trots allt inte åka särskilt långt söder om Skåne för att det överhuvudtaget inte ska finnas ett föreningsliv på det sätt vi är vana vid. Ändå tar vi ganska lätt våra föreningar för givna - men hur skulle tillvaron se ut utan dem...?! Det vill vi nog inte veta.