En av de saker jag gillar allra bäst med att åka tåg (och flyg också, för den delen) är att kunna sitta i lugn och ro och läsa tidningarna. Till min glädje fick jag idag på min färd med X2000 till Lund se ovanligt mycket om turismnäringen! Visserligen i form av en köpt annonsbilaga i Svd - SHR firar 100-årsjubileum i år – men det gjorde den ju inte sämre. Dessutom fanns en intervju i DI med Magnus Nilsson som är ny ordförande i Svensk Turism.
Mellan idrott och turism finns mängder av kopplingar, det är ju ett av våra huvudargument för att få till en kraftfull, nationell satsning på fler internationella idrottsevenemang till Sverige. I morse pratade jag lite om saken, fast ur ett annat perspektiv, på frukostseminariet FöretagsMötet i Västerås dit jag var inbjuden. På namnet hörs att morgonens målgrupp var just företagare, och temat berörde sponsorsamverkan av olika slag. Idrotten och näringslivet har ju en lång historia av framförallt sponsorsamarbeten, som har utvecklats och förändrats mycket genom åren.
Inte bara sponsorsamarbeten har förändrats med tiden. Igår firade Västmanlands Idrottsförbund 80 år och som en del i jubileumsfirandet hade förbundet bjudit in Leif Yttergren, lektor i idrottshistoria på GIH, som föredragshållare. Han gjorde en expoé över hur idrotten har utvecklats från slutet av 1800-talet fram till nu. Linggymnastiken känner vi väl alla till, men visste du att den var en jättestor ”exportprodukt”?? Den svenska linggymnastiken togs efter i flera andra världsdelar och var betydligt mer utbredd än vad åtminstone jag hade förstått!
I övrigt har veckan präglats en hel del av skattefrågor. Jag representerar idrotten i en förenings- och stiftelseskatteutredning som nu går in i sitt slutskede. Därför tillbringade utredningen ett dygn på Villa Söderås längst ute på Lidingö för att kunna arbeta mer koncentrerat. Den sista juni ska det hela vara klart, och den mest centrala frågan för idrotten har med finansiering att göra. I klartext: på vilket sätt och i vilken utsträckning kan en idrottsförening bedriva näringsverksamhet för att finansiera sin idrottsverksamhet utan att behöva betala skatt för den? Frågeställningar av typen ”vad kan idag räknas som hävdvunna inkomster” och ”vilka inkomster kan man vara säker på har naturlig anknytning eller räknas som direkt led” är grundläggande. På detta läggs därutöver konkurrensaspekter ur näringslivets perspektiv. Nuvarande ”regler” ger inga klara svar utifrån verkligheten som den ser ut idag, och det har orsakat såväl stor osäkerhet och oro som reella bekymmer för många föreningar. För övrigt är problemet inte bara aktuellt för idrotten, utan även för Röda Korset, Kyrkan m fl fast ibland på annat sätt.
Samtidigt som jag lade pannan i djupa veck i konferensrummet på Villa Söderås genomfördes ett rundabordssamtal som Moderaterna kallat till på temat ”Framtidens friskvård – en rättvisefråga”, alltså en annan skattefråga. Detta initiativ föranleddes förstås av den märkliga, otidsenliga och obegripliga avgränsningen som innebär att fyra av RF-idrotterna inte är godkända som avdragsgill friskvård: golf, ridsport, alpin skidåkning och segling. Initiativtagare är den driftiga riksdagskvinnan Cecilia Widegren som länge kämpat för idrottens sak i denna fråga.
Att man i dessa tider av vilja att stimulera folkhälsan väljer att fortsätta utesluta några idrotter på gammalmodiga grunder känns minst sagt förlegat. Men vad händer?