Denna vecka arrangerades den årligen återkommande Spelakademin i Visby. Svenska Spel arrangerarar, och man skulle nästan kunna likna Spelakademin vid branschens "stämma" - även om det inte fattas några beslut eller förväntas konsensus. 

Och precis som på vår stämma för tre och en halv månad sedan (!) så höll vi till i den fantastiska kongressanläggningen Wisby Strand. Det var roligt att komma tillbaka dit.

Under nästan två dagar samlas företag och organisationer som på ett eller annat sätt har med spel att göra - alltifrån spelbolagen till företag som trycker lotter, Finansdepartementet samt sådana som vi, RF. Temat för årets spelakademi, den 18:e i ordningen, var "Framtidens Spelmarknad".

Lite mer konkret innebar det att programmet var indelat i fyra block: perspektiv spelare, perspektiv marknadsföring, perspektiv CSR och perspektiv reglering. Kortare föredrag varvades med "soffsamtal" med moderatorn Lennart Ekdahl och frågor från akademiledamöterna. Ett bra upplägg med klart hög nivå på alla medverkande.

Men det finns ett bekymmer. En ny spelutredning presenterades i december (den föregående ledde inte till någon proposition), och den har varit ute på remiss. En proposition förväntades under hösten, men nu verkar insatta personer vara inställda på att den istället dröjer till efter årsskiftet. Helt klart är det så att oavsett vad man vill att propositionen ska innehålla, så är den efterlängtad. Då tycker jag att det är ett bekymmer att Finansdepartementet inte är representerade med någon som kan tala för den politiska inställningen. Hela branschen och andra närstående intressenter är samlade på en och samma plats vid ett tillfälle per år - då vore det bra om det gick att få ställa frågor och få någon form av svar. Så var nu inte fallet, utan det är bara att vänta och se. Igen.

För att helt byta ämne så hade vi igår styrelsemöte i Visit Sweden, på Kolmården. Kolmårdens VD Magnus Nilsson är ny ordförande i Svensk Turism och därmed styrelseledamot i Visit Sweden - och han var nu vår värd för mötet. På kvällen innan fick vi en fantastiskt guidning i delar av djurparken, och för mig som är barnsligt förtjust i vilda djur (tama också, för övrigt) så var det rena julafton.

Jag har aldrig ens tänkt tanken på att klappa en noshörning, men på andra sidan en rejäl cementvägg så uppskattade Banjahri, en hane på två ton, att bli kliad bakom örat. Vargarna hälsade vi också på, vi duckade för ett halvbra kast av en ung schimpans som tyckte det var kul att försöka pricka oss med en matbit och betraktade gorillorna. Att på riktigt nära håll få se när lejonen matades var också en höjdare!