En av de frågor (inför RF-stämman) som det skrivs och talas mest om offentligt är Idrotts-AB, eller närmare bestämt rösträttsbegränsningsregeln för dessa - i folkmun kallad "51%-regeln". Jag får ganska ofta frågor om Idrotts-AB, såväl från "idrottsfolk" som personer utanför idrottsrörelsen.

"Vad handlar frågan egentligen om?" Och: "Det där med idrotts-ab är väl inget nytt, idrottsföreningar har ju ägt bolag i alla tider." Dessa två är nog de vanligaste kommentarerna.

Om jag börjar med den sistnämnda så stämmer det förstås. Det är inget nytt (och det är ju för övrigt inte Idrotts-AB heller, den möjligheten har funnits i dryga tio år) att föreningar och förbund äger aktiebolag för olika syften. Ofta någon form av servicebolag. Vad som är specifikt för ett Idrotts-AB är att en förening (t ex en allsvensk fotbollsförening) kan upplåta sin plats i seriesystemet till ett Idrotts-AB under vissa förutsättningar.

Vilka dessa förutsättningar exakt är kan du läsa mer om på www.rf.se, men i stora drag så handlar det om att föreningen måste inneha rösträttsmajoriteten (alltså minst 51%) i bolaget, att bolaget måste följa SF:ets gällande tävlingsbestämmelser och bestraffningsregler, samt följa idrottens dopingreglemente.

I den offentliga debatten diskuteras idag en av dessa förutsättningar, "51%-regeln". Enkelt uttryckt framförs tre olika uppfattningar: att bibehålla regeln som den ser ut idag, att istället införa en "34%-regel" (utifrån att det krävs 2/3 majoritet för att göra förändringar i bolagsordningen, ett utredningsförslag från RF:s juridiska kommitté som RS sänt ut på remiss) eller att inte längre reglera detta alls i RFs stadgar, utan istället föra över regleringen till respektive SF.  I mycket stora drag menar de som vill lätta på rösträttsbegränsningen att det då ska bli lättare att få in kapital, och de som vill behålla begränsningen anser att idrotten annars skulle släppa ifrån sig för mycket inflytande över själva idrottsverksamheten.

Att backa tillbaka och titta på historiken brukar för det mesta ge en del perspektiv. Stadgeregleringen som möljigggjorde för Idrotts-AB beslöts på RF-stämman 1999, efter en utredning som kallades "Bolagiseringsutredningen" och som hade till uppgift att titta på just alternativa associationsformer till den ideella föreningen. Men syftet med den utredningens förslag var inte, som man kanske skulle kunna tro av debatten idag, primärt att ge bättre möjligheter att få in riskkapital. Huvudsyftet var istället att åstadkomma "en schysst bodelning mellan det ideella och det mer kommersiella".

Hur ser det då ut idag rent praktiskt? Sju SF har sedan starten infört möjligheten att inrätta Idrotts-AB i sina stadgar, och det finns ca 20-25 Idrotts-AB i idrottens seriesystem.

Hur kommer det att se ut "i morgon"? Ja det är förstås omöjligt att sia om, men förutsättningarna för Idrotts-AB kommer i alla fall RF-stämman att ta ställning till under Riksidrottsmötet i Uppsala i slutet av maj. Arbetet fram till dess ser ut så här: remisstiden har gått ut och Riksidrottsstyrelsen har två möten på sig att bearbeta allt inför stämman. Vi har möte nästa vecka, och därefter 10-11 april. Efter aprilsammanträdet kommer vi att kommunicera samtliga våra förslag till stämman som sedan tar eventuella beslut. Fram till dess kommer diskussionerna säkert att fortsätta!