Sittande med en riktigt seg uppkoppling - den har väl också gått till julvila - så kommer här en kort men varm julhälsning till alla er som brukar läsa min blogg.

Passa på att njuta av den sista veckan av december månad, med alla dofter, all julmusik, all vacker utsmyckning och den goda maten. Ingen annan tid på året stimulerar samtliga våra sinnen så som advent och juletid.

En riktigt god och vilsam jul önskar jag dig!

Skriv en kommentar!

0 kommentarer

Igår kom så den efterlängtade "spelutredningen". RF har förstås - som väldigt många andra, gissar jag - varit i kontakt med utredaren. Både igår och idag så har de flesta medier rapporterat från presskonferensen, kommenterat utredningen och gjort intervjuer med berörda organisationer och företag. Viktigt, eftersom denna marknad omsätter väldigt mycket pengar.

Viktigt för idrotten, av flera skäl. Det ena är förstås att vi får en stor andel av vårt statliga stöd via Svenska Spel. En del är Idrottslyftet som ger 500 miljoner kronor per år. Genom Idrottslyftet får idrotten möjlighet att ta sig an viktiga utvecklingsfrågor för att kunna öppna dörrarna till idrotten för fler. Merparten av pengarna går till föreningarna, och en del till förbunden. Den andra delen är LOKAK, alltså lokalt aktivitetsstöd. LOK-stödet är inte en fast summa per år, utan där fördelas pengarna genom ett vinstdelningssystem och varierar därför beroende på Svenska Spels vinst. Men observera att det är politiska beslut i Riksdagen som ligger till grund för dessa pengar, som källa har man valt Svenska Spel.

Det andra skälet är oftast mindre uppmärksammat, nämligen idrottsrörelsens möjlighet att själv vara en aktör på spelmarknaden. Framförallt är vi det genom vårt medlemskap i Folkspel som driver Bingo-Lotto och Sverigelotten. Pengarna som kommer till föreningarna den vägen är en ersättning för utfört arbete - d v s att sälja lotter. Detta är sedan årtionden tillbaka en synnerligen viktig möjlighet att jobba in egna pengar för en förening.

Mycket är som sagt redan sagt och skrivet om Jan Nyréns utredning. En sak jag tycker är intressant är att han menar att dagens system är förenligt med EG-rätten! Med andra ord så kan regeringen välja att behålla dagens reglerade spelmarknad - och framförallt se till att den gällande lagstiftningen respekteras. Många har ju påstått att den svenska regleringen skulle stå i strid med EG-rätten, och har bedrivit ett så skickligt lobbyarbete att detta blivit till en sanning. Det är det alltså inte.

Utredningen är nu lämnad till våra politiker för hantering. Den föreslår ett antal förändringar som utan tvekan påverkar idrottens finansiering mer än marginellt. Därför är det för oss mycket viktigt med en politisk signal från regeringshåll att man tänker göra verkligehet av löftet att säkra idrottsrörelsens finansiering.

Skriv en kommentar!

0 kommentarer

I idrottens natur ligger viljan att ständigt utvecklas. Idrottens natur är att ständigt förbättra, förfina, utvärdera och dra slutsatser. I idrottens natur ligger viljan och modet att förändras.

Vi ser detta i sin yttersta form hos våra elitidrottsmän och -kvinnor. Vi föräntar oss att de tränar stenhårt, utvärderar, förändrar och vågar prova nya metoder utan att på förhand känna sig säker på vad resultatet ska bli. Som organisationer ställer vi krav på dem. Frågan vi också måste ställa oss är om det ändå inte är rimligt att vi ställer samma krav på oss själva?

Om vi gör det så vill jag vara tydlig på att ingen ska få det sämre. I vems intresse skulle det ligga? Tvärtom ska det betyda förbättring. Jag tycker att vi ska ta det bästa från dagens organisationer och förstärka det. En sådan förändring handlar inte om maktkoncentraton och ökad byråkrati. En sådan förändring handlar om att kombinera samling med att vara snabbfotad och idrottsnära. Det går - om vi vill.

Vi har ett ansvar för kommande generationer. Vi har ett ansvar för vad vi lämnar efter oss till dem. Det vi gör, eller inte gör, idag - det får nästa generation leva med. Hur vill vi som idag fattar besluten inom svensk idrott att historien om oss skrivs? Vad vill vi lämna över till nästa generation ledare? Vad vill vi att de ska få koncentrera sin ledargärning på?

Personligen har jag nu 13 års perspektiv på arbete på "central nivå". Jag tycker inte att ett plus ett idag blir tre. Jag tycker inte att vi går för full potential med den organisatoriska splittring vi har idag. Vi har ett gemensamt ansvar som såväl företrädare som medlemmar att se till att det samlade organisatoriska stödet till idrotten går för full potential.

Då och då får jag följande fråga från personer som följer idrotten "utifrån", på lite distans: "Vilka är för dig och vilka är emot dig?"

Jag funderar inte på vilka som är "för eller emot", inte när det gäller person och inte heller så mycket när det gäller sak. Vad jag däremot funderar på är huruvida människor vill bidra till och vara en del av lösningen på det vi inom idrotten vet är ett problem idag. I det ligger inte om man är för eller emot ett visst förslag. Det handlar istället om huruvida man vill vara med och jobba för att det man tycker är dåligt ska bli någonting bra.

Då handlar det om att vara med och bidra till lösningar för den egna idrotten och för andras idrotter. Då handlar det om att vara med och bidra till lösningar utifrån gårdagens lärdomar, utifrån dagens behov och utifrån morgondagens berörda.

Jag hoppas att svensk idrott kan samla sig kring en sådan lösning.

Skriv en kommentar!

0 kommentarer