Idrotts-AB och "51%-regeln"

2011-02-28 20:04

En av de frågor (inför RF-stämman) som det skrivs och talas mest om offentligt är Idrotts-AB, eller närmare bestämt rösträttsbegränsningsregeln för dessa - i folkmun kallad "51%-regeln". Jag får ganska ofta frågor om Idrotts-AB, såväl från "idrottsfolk" som personer utanför idrottsrörelsen.

"Vad handlar frågan egentligen om?" Och: "Det där med idrotts-ab är väl inget nytt, idrottsföreningar har ju ägt bolag i alla tider." Dessa två är nog de vanligaste kommentarerna.

Om jag börjar med den sistnämnda så stämmer det förstås. Det är inget nytt (och det är ju för övrigt inte Idrotts-AB heller, den möjligheten har funnits i dryga tio år) att föreningar och förbund äger aktiebolag för olika syften. Ofta någon form av servicebolag. Vad som är specifikt för ett Idrotts-AB är att en förening (t ex en allsvensk fotbollsförening) kan upplåta sin plats i seriesystemet till ett Idrotts-AB under vissa förutsättningar.

Vilka dessa förutsättningar exakt är kan du läsa mer om på www.rf.se, men i stora drag så handlar det om att föreningen måste inneha rösträttsmajoriteten (alltså minst 51%) i bolaget, att bolaget måste följa SF:ets gällande tävlingsbestämmelser och bestraffningsregler, samt följa idrottens dopingreglemente.

I den offentliga debatten diskuteras idag en av dessa förutsättningar, "51%-regeln". Enkelt uttryckt framförs tre olika uppfattningar: att bibehålla regeln som den ser ut idag, att istället införa en "34%-regel" (utifrån att det krävs 2/3 majoritet för att göra förändringar i bolagsordningen, ett utredningsförslag från RF:s juridiska kommitté som RS sänt ut på remiss) eller att inte längre reglera detta alls i RFs stadgar, utan istället föra över regleringen till respektive SF.  I mycket stora drag menar de som vill lätta på rösträttsbegränsningen att det då ska bli lättare att få in kapital, och de som vill behålla begränsningen anser att idrotten annars skulle släppa ifrån sig för mycket inflytande över själva idrottsverksamheten.

Att backa tillbaka och titta på historiken brukar för det mesta ge en del perspektiv. Stadgeregleringen som möljigggjorde för Idrotts-AB beslöts på RF-stämman 1999, efter en utredning som kallades "Bolagiseringsutredningen" och som hade till uppgift att titta på just alternativa associationsformer till den ideella föreningen. Men syftet med den utredningens förslag var inte, som man kanske skulle kunna tro av debatten idag, primärt att ge bättre möjligheter att få in riskkapital. Huvudsyftet var istället att åstadkomma "en schysst bodelning mellan det ideella och det mer kommersiella".

Hur ser det då ut idag rent praktiskt? Sju SF har sedan starten infört möjligheten att inrätta Idrotts-AB i sina stadgar, och det finns ca 20-25 Idrotts-AB i idrottens seriesystem.

Hur kommer det att se ut "i morgon"? Ja det är förstås omöjligt att sia om, men förutsättningarna för Idrotts-AB kommer i alla fall RF-stämman att ta ställning till under Riksidrottsmötet i Uppsala i slutet av maj. Arbetet fram till dess ser ut så här: remisstiden har gått ut och Riksidrottsstyrelsen har två möten på sig att bearbeta allt inför stämman. Vi har möte nästa vecka, och därefter 10-11 april. Efter aprilsammanträdet kommer vi att kommunicera samtliga våra förslag till stämman som sedan tar eventuella beslut. Fram till dess kommer diskussionerna säkert att fortsätta!

Rimnershallen i Uddevalla invigd

2011-02-12 18:29

Sitter på ett tåg, det gör jag för övrigt rätt ofta, på väg hem efter att ha varit med om invigningen av Rimnershallen i Uddevalla. Nu är det mörkt, men för bara någon timme sedan så njöt jag av det soliga och vackra vinter-Sverige.

Rimnershallen är en multihall med plats för friidrott, handboll, innebandy, gymnastik och mycket mer. Det är kommunen som byggt, efter flera års dialog och processande där idrottsrörelsen varit involverad. Idrottslyftets "tillgänglighetsdel" har bidragit till finansieringen.

Strax före kl 11, mer än en timme innan invigningen skulle börja, kom vi åkande i bil och fick syn på hallen invid vägen. Den var snyggt dekorerad med siluetter av atleter, och solen kastade sina strålar på fasaden. Snyggt, tänkte jag. Och sen såg jag den. Kön!

Jag tror inte att jag överdriver om jag säger att det var 50 m kö för att få komma in och vara med om invigningen. Det såg nästan ut som ett biljettsläpp till en världsartists konsert - häftigt! 1500 personer kunde max få komma in, utöver några hundra medverkande i själva invigningsprogrammet. Det blev nästan fullt. Det känns verkligen som att denna multihall kommer att spela en stor roll - inte bara för själva idrottsutövandet, utan också som mötesplats och som utbyte mellan olika idrotter. Och det i sig tror jag är viktigt för att t ex behålla tonåringar längre. Verksamheten i hallen har varit igång ett litet tag, och redan berättas det om hur kompisar följer med och tittar på träningen - och kanske provar lite själv också. En riktig tillgång för idrottslivet, med andra ord!

Och apropå kommuners idrottsstöd. Jag skrev i förra bloggen om de planerade neddragningarna i Stockholm. Nu har ansvariga politiker backat, vilket naturligtvis måste applåderas. Det som vill till nu är en ordentlig kontakt mellan idrottsrörelsen om kommunen för att prata om hur man bäst utveckar idrotten i Stockholm.

I maj är det dags för Riksidrottsmöte och RF-stämma i Uppsala. Arbetet inför detta börjar nu bli alltmer konkret. På måndag går remisstiden ut för de fyra utredningar som varit ute hos SF och DF på remiss: SF-bidragsutredningen, "Anslutningsutredningen", utredningen om idrottens regionala organisation och förslaget om Idrotts-AB. Utan tvekan är det den sistnämnda som röner absolut mest uppmärksamhet medialt.

En del artiklar och krönikor om Idrotts-AB bygger på insatta skribenter som tagit reda på fakta och bildat sig en uppfattning utifrån det. Andra visar, måste jag säga, en alltför stor ytlighet och är ibland direkt okunniga. Frågan är inte enkel, och jag har verkligen respekt för att man kommer till olika slutsatser beroende på vilken utgångspunkt man har. Men visst måste man förvänta sig att de som tar till storsläggan åtminstone har besvärat sig om att någorlunda sätta sig in i saken. Det gäller för övrigt alla frågor, alltid!

Om KarMa

Karin Mattsson Weijber är 39 år och ordförande för Riksidrottsförbundet. På den här bloggen får ni veta mer om hennes dagar och tankar.

Sök

Här kan du söka blogginlägg.