I mina hemtrakter hör man inte sällan kommentaren: "I Jämtland är året indelat i före och efter älgjakten". När jag tänker efter så känns det ungefär så för mig ett stämmoår också... Livet före och efter RIM!

Hela mötesplaneringen under våren före ett RIM byggs nämligen upp för att vi ska förbereda RF-stämman på bästa möjliga sätt. Vi har tätare och längre möten den våren - januari, februari och mars. Stora delar av sammanträdena ägnar vi just åt att bearbeta RS svar på inkomna motioner och styrelsens egna förslag som vi ska förelägga stämman.

Inte konstigt att jag verkligen längtade till att äntligen få sätta ner fötterna på Gotland. Förra torsdagen landade vi där, en hel vecka sedan redan... Ni vet själva hur det är - när man tränat för något, förberett sig och laddat  vill man till slut inte vänta längre. Man vill veta hur förslagen uppfattas och vad medlemmarna, stämman, fattar för beslut om vilken riktning vi ska gå åt och vilka uppdrag styrelsen ska få.

Det blev ett väldigt bra Riksidrottsmöte tycker jag. Arrangörerna och alla som varit inblandade i planering och praktiskt genomförande ska ha en eloge! Jag inbillar mig dessutom att när allt praktiskt och logistiskt fungerar fläckfritt, lokalerna är bra liksom underhållning och annat - då påverkar det också förhandlingarna positivt. Allt hänger ihop, om än indirekt.

Så här med några dagars distans skulle jag såklart kunna skriva massor om helgens RIM, men om jag ska välja något utöver beslut och konkreta frågor, så blir det nog debattklimatet. Tycker att många kom till tals och att inläggen gjordes i ett tonläge som måste ha inspirerat fler att vilja kliva upp i talarstolen. En synnerligen viktig faktor för att bidra till de stödjande miljöer vi så gärna vill skapa för att locka fler personer att åta sig förtroendeuppdrag.

Fler unga ledare än vanligt gjorde inlägg från talarstolen i Visby. Det gläder mig! Inte för att "det är så fantastiskt när unga personer gör ett inlägg", utan för att det var inlägg med kvalitet: väl förberedda, tydliga, konstruktiva, framåtsyftande och inte sällan med glimten i ögat. Heja!

En helt annan sak - i morse gjorde jag änligen vårens första joggingrunda. Skönt, även om det var rätt jobbigt också. Och välbehövligt!

Skriv en kommentar!

9 kommentarer

Nu börjar det dra ihop sig mot Riksidrottsmötet i Visby. Det ser jag fram emot!

Ett av ärendena som stämman ska fatta beslut om handlar om en ny vision för idrotten. Arbetet med detta har pågått sedan stämman 2005 då uppdraget gavs utifrån en motion, med delrapporterning på förra RF-stämman. Med andra ord måste förslaget som stämman ska ta ställning till anses som väl förankrat - jag hoppas att det är så.

"Världens bästa idrott" är det korta och kärnfulla förslaget till vision, som understöds av ledorden glädje, rent spel, allas rätt att vara med och delaktighet. Mycket arbete är nedlagt på att formulera detta utifrån en stor mängd viktiga uttryck och ett omfattande innehåll. Trots detta så är det nu, när beslutet blivit taget, som det stora jobbet börjar. Jag menar jobbet med att stödja förbund och föreningar att själva diskutera och formulera vad "världens bästa idrott" innebär för dem och deras verksamhet: Medaljer  i mästerskap?! Att ha en fin gemenskap?! Att nå fler medlemmar och aktiva?! Att alla ledare är utbildade?! Att alla som vill får vara med?!

Idealet är förstås att samtliga förbund och föreningar jobbar fram en vision för sin verksamhet och tydliggör vilka värderingar man vill stå får. Det är nog inte en realistisk tanke att 100% gör det, men så många som möjligt.

I torsdags kväll besökte jag en förening som håller på med precis det. Jag var inbjuden till Bromma Ridklubb och träffade delar ur styrelsen, tävlingssektionen och ungdomssektionen - och de är precis i färd med att bearbeta en egen vision för sin klubb och verksamhet. Det var så kul att höra hur tjejerna i ungdomssektionen tyckte till om vad som var viktigt i deras klubb och hur de såg sig själva som förebilder - och att det var viktigt att ge positiv feedback till de mindre barnen! Moget och medvetet.

I fredags styrde jag kursen mot MunktellArenan i Eskilstuna där Svenska Handikappidrottsförbundet höll årsmöte, och också 40-årsjubileum. De har jobbat målmedvetet med just ett visions- och värdegrundsarbete som skulle föreläggas stämman. Där "inträffade" också en annan rolig sak som var en upplevelse i sig, och ni kommer inte att tro mig när jag säger att det var - revisionsberättelsen...! Jo, faktiskt. De två revisorerna framförde sin revisionsberättelse, en utökad sådan med betraktelser om verksamheten, med hjälp av munspel och sång. Det hela gjordes på rim med vissa rap-liknande inslag, och framförallt en stor portion humor. Kul!!

Skriv en kommentar!

0 kommentarer