Hoppa till sidans innehåll

Gotlands Idrottsförbund är Riksidrottsförbundets regionala organisation på Gotland. Vårt uppdrag är att stödja, företräda och leda distriktets idrott.

Jag hoppas kursen kommer fortsätta

2018-06-14 09:15

Under tjugofem år har Tönu Saartok byggt en nationell idrottsmedicinsk kunskapsbank från Visby.
  • Uppdaterad: 2018-06-14 09:15

Läkare, fysioterapeuter, sjuksköterskor samt en och annan tränare åker hem med lärdomar som idrottsrörelsen vinner på.
– Jag hoppas kursen kommer fortsätta, vi siktar på att köra om två år igen. Men det behövs en ny generation som kan kliva in, säger han.

Sedan 1983 har Tönu Saartok varit kursledare för Idrottsmedicinsk grundkurs Steg 1, arrangerad i samarbete med GI och SISU. Vartannat år under 25 år, sammanlagt tretton utbildningstillfällen.Kursen ger en bred baskunskap för de som kommer i kontakt med elitatleter och motionärer som behöver råd vid besvär.
– Det är egentligen en allmänmedicinsk utbildning, allt från allergier till om man stukat foten eller har muskulära problem. Vi har tagit in ämnet träningslära lite tydligare i kursplanen och vi skrapar lite på ytan i ämnet idrottspsykologi som är aktuellt inte minst i samband med skador. Vi skulle behöva en egen kurs om bara det, säger Tönu Saartok.

Åren som enhetschef på ortopedkliniken på Visby Lasarett är snart över. Överläkare Saartok tänker trappa ner. Men att sluta brinna för sitt kall, eller att med hjälp av sina kollegor inom den idrottsmedicinska världen, sprida kunskap, nej, det kommer inte ske.
– Det tar mycket tid att vara chef. Jag vill fortsätta jobba och, om jag kan, vara med och utveckla vården, säger han.
Det är en fin laguppställning Saartok ställer på benen under veckan för de femtiofem eleverna på Visby Strand. Bland föreläsarna finns ett par professor emeritus, några docenter, lektorer och överläkare.
I bänkraderna sitter läkarstudenter, fysiologer och sjuksköterskor. På det fullmatade schemat bland annat; sjukgymnastiska principer, idrottshjärtat & plötslig död, idrottsryggen, idrottsnutrion och praktiska testmetoder.

Vilken betydelse har kursen haft för att bygga en idrottsmedicinsk kompetens i landet?
– Vi har utbildat nästan femtio personer vart annat år, så någon betydelse har nog vi haft, säger Saartok.
En allt mer fysiskt aktiv befolkning har skapat ett större behov av idrottsmedicinsk kompetens, träningslära och kunskap om återhämtning. Många motionerar mera, allt fler testar sina gränser hårdare med ultramaraton och andra extrema aktiviteter.
– Idrottsmedicin har blivit allt mer erkänt, nu är idrottsmedicin en del av grundutbildningen för läkare, det fanns inte för 25 år sedan.

Kunskapen om hjärnskakningar och huvudskador, inom bland annat ishockey, har ökat och forskning har bidragit till hur en huvudskada tas omhand för att inte utsätta den aktive för påfrestningar för tidigt.
– Man har forskat fram något man kallar ”hjärntrappan”. Det är en metod för idrottaren att komma tillbaka och det är tänkt att tränare eller föräldrar, inte läkarna, ska hålla koll utifrån särskilda checkpunkter.

Hur mycket kan man träna unga kroppar?
– Vi kan inte behandla barn som små vuxna. Det vore önskvärt att ha välutbildade barn- och ungdomstränare, de ska lotsa barnen och ge dem en mångsidig grund så de inte förstör sig utan kan ha ett liv med motion även efter en aktiv karriär.

FAKTA/
GI och SISU arrangerar 11-15 juni Steg 1, Idrottsmedicin 40 timmar (kursplan av Svensk Förening för Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin). Ämnen som ingår är: Idrottsfysiologi och träningslära, idrotts- traumatologi och rehabilitering av motions- och idrottsskador, näringslära, doping, barn och idrott.

Skribent: Roger Björkman
Epost: This is a mailto link

Postadress:Gotlands Idrottsförbund
Idrottens Hus, Box 1030
621 21 Visby

Besöksadress: Färjeleden 5
621 58 Visby

Kontakt:Tel: 0498-20 70 50
E-post: This is a mailto link

Vi finns på Twitter Följ oss

Vi finns på Facebook Gilla oss