Hoppa till sidans innehåll

Västmanlands Idrottsförbund är Riksidrottsförbundets regionala organisation i Västmanland. Vårt uppdrag är att stödja, företräda och leda distriktets idrott.

Laget där alla är lika viktiga

2017-09-18 08:32
Hot om nedläggning fick Hallstahammars SK:s 02-lag att tänka i nya banor. Några år senare är fotbollslaget mer levande än någonsin. Allt tack vare engagemang, tålamod och öppna dörrar.
  • Uppdaterad: 2017-09-18 08:42

”Välkomna! Jag ska bara hänga upp tvätten”.

Amel Alibasic ler stort och hälsar glatt innan han försvinner in i tvättstugan för en kort stund.  Omklädningsrummet på Trollebo IP i Hallstahammar gapar fortfarande tomt. Det är en timme till träning och vi slår oss ner på träbänkarna för en pratstund.


Amel Alibasic

Amel är tränare för pojkar födda 2000-2002 i Hallstahammars SK. Det här omklädningsrummet är en stor del av hans vardag. Amel började sitt engagemang i 02-laget och tar oss med på en resa som startade 3-4 år tillbaka i tiden. Det var då laget var på väg att lägga ner. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt med spelare för att få ihop ett lag när det var dags för spel på 9-mannaplan.

”Jag kände ett ansvar för de som ville fortsätta spela och funderade på hur jag kunde hjälpa till för att lösa situationen”, berättar Amel som valde att kliva in som huvudtränare för laget.

Eftersom hans son spelar både fotboll och handboll valde han att prata med sonens handbollskompisar och välkomna dem även till fotbollen. Idrotterna gick perfekt att kombinera och nya spelare anslöt. Samtidigt slogs 02:orna ihop med spelarna födda 01 och snart togs beslut om att laget kunde leva vidare ytterligare en säsong.

Amel berättar engagerat om betydelsen av laget och om vikten att de unga på orten har en meningsfull fritid. Han kastar en blick mot dörren från omklädningsrummet, den står fortfarande öppen. Utanför skiner solen och gräsmattan ser inbjudande grön ut. Den öppna dörren illustrerar väl det arbete Amel lagt som grund för laget och den syn han har på hur idrott ska bedrivas.


Glädje och gemenskap i fokus

Säsongen efter hotet om nedläggning flyttade många nyanlända killar och tjejer till Hallstahammar. Amel berättar hur det gav laget ännu större möjligheter. Plötsligt fanns det fler som ville spela fotboll och hotet om nedläggning kunde ännu en gång läggas på is. Tillsammans med Västmanlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna arrangerades prova på-tillfällen så att alla skulle känna sig välkomna till laget och föreningen. Laget växte och består sedan dess av spelare från tio olika nationaliteter.

”I början var det ganska många som inte kunde svenska, men du behöver inte kunna språket för att spela fotboll. Vi såg det inte som något problem utan kommunicerade på andra sätt. Många som kom hit för att spela och som nu är en del av laget hade spelat fotboll i hela sitt liv, men aldrig organiserat. De hade redan en fantastisk teknik, men hade svårare med spelförståelsen och att passa bollen. Men det spelade ingen roll. För mig som ledare är inte resultatet det viktiga utan att de trivs och har kul. Sedan krävs det kanske lite extra tålamod, så är det”, skrattar Amel.


Almin (nummer 11) värmer upp tillsammans med lagkompisarna

15-åriga Almin, som är en av tre spelare som har varit en del av laget sedan start, kliver in genom dörren. Han kommer direkt från skolan och placerar skolväskan på kroken vid sin plats. Precis som Amel ser Almin positivt på lagets utveckling:

Vi har väldigt kul tillsammans och jag tror att vi har roligare just för att vi är så många olika nationaliteter och har så olika bakgrund. Hos oss känner alla att de är välkomna, ingen blir lämnad utanför”, konstaterar han samtidigt som han plockar fram fotbollsskorna.

Fler och fler spelare ansluter till träningen. Vi tar oss ut mot planen och laget påbörjar sin uppvärmning. Amel berättar att många av spelarna vill träna varje dag, men uttrycker samtidigt en känsla av att lagets två gemensamma träning plus match varje vecka är lagom.

De kommer inte att tröttna och sluta spela när de är 16-17 år. Spelarna här har passionen och glöden kvar och kommer fortsätta att spela i minst tio år till”, ler han.

Jag frågar vilka utmaningar han mött som ledare för laget, men Amel väljer hellre att prata om möjligheterna:

”Vi ser till att ha roligt tillsammans och spelar inte bara fotboll, vi gör andra saker ihop också. Det bygger både respekt, vänskap och laganda. Här får alla som vill vara lagkapten, det är ett sätt att visa att alla är lika betydelsefulla, sådant är viktigt för mig”.

Det låter så enkelt och självklart. Samtidigt är det ett gott exempel på en av de utvecklingsresor svensk idrott nu måste göra. Där medlemskurvorna idag vänder nedåt med 11-åringarna, där alltför många väljer att sluta alltför tidigt. Där en ny syn på träning och tävling behövs för att skapa förutsättningar för fler att vara med inom idrotten på sina villkor.


Gänget samlat för lagfoto

”Jag vet att alla inte är på samma nivå när det gäller fotbollskunnande i vårt lag, men för mig spelar det ingen roll. Alla har en plats här och alla behövs. Jag vill skapa förutsättningar så att alla får chansen. Alla ska få känna samhörighet, alla ska få spela fotboll och alla ska känna sig viktiga”

Text och foto: Anette Fransson

Fler bilder från besöket


Skribent: Anette Fransson
Epost: This is a mailto link

Postadress:Västmanlands Idrottsförbund
Ånghammargatan 4
721 33 Västerås

Kontakt:Tel: +46104764800
Fax: 021-13 78 73
E-post: This is a mailto link

Vi finns på Facebook Gilla oss