Riksidrottsförbundet

Medborgare i länder utanför EU och som inte omfattas av EES-avtalet måste ha arbetstillstånd för att få bo och arbeta i Sverige.

Arbetstillstånd beviljas av Migrationsverket. RF är remissinstans för idrottsutövare/tränare, även vid prövning av permanent uppehållstillstånd.

För att arbetstillstånd ska kunna beviljas fordras att

• ett av båda parter undertecknat kontrakt bifogas ansökan
• det av kontraktet framgår att lönen är minst 14 300 kronor per månad
• bostad är ordnad.

Mer information om arbetstillstånd

Det första man bör göra när frågan om nedläggning av en förening uppkommer är att läsa i föreningens stadgar. Beslut om nedläggning är alltid en årsmötesfråga, och i vissa föreningar kan det krävas två årsmötesbeslut. Viktigt är att i beslutet om nedläggning anges att ev tillgångar skall gå till ett idrottsfrämjande ändamål och inte fördelas mellan medlemmarna. Har föreningen "somnat in" och svårigheter finns att hitta medlemmarna bör ansvariga personer kontakta DF för att få hjälp med nedläggningsproceduren.

Många idrottsföreningar har för sin idrottsliga verksamhet inrättat sektioner med särskild sektionsstyrelse. En sektion definieras inom idrottsrörelsen som en underavdelning inom idrottsföreningen. Sektionen är ingen egen juridisk person utan lyder under föreningens styrelse (föreningsstyrelsen/huvudstyrelsen) och sektionsstyrelsen har frihet att agera endast inom av föreningsstyrelsen fastställda ramar.

I många föreningar som har flera sektioner, s k flersektionsföreningar, uppkommer ibland den situationen att sektionerna vill vara juridiskt självständiga i förhållande till "moderföreningen". Det är i denna situation viktigt att känna till att en flersektionsförening är en juridisk person och att sektionerna lyder under föreningens årsmöte och styrelse. Vill föreningen hålla samman måste åtgärder vidtas för att sektionerna skall kunna fungera som underavdelningar (se ovan). Vill man däremot ta steget fullt ut uppkommer frågan om att dela föreningen i flera självständiga föreningar.

Den som vill ha mer information om detta hänvisas till RF:s temahäfte nr 4 "Hålla samman eller dela upp föreningen", som kan beställas från RF:s kundtjänst (08-699 60 00). Häftet kostar 95 kr + porto.

Föreningsstyrelsen har fått medlemmarnas förtroende att sköta föreningens verksamhet när årsmötet inte är samlat. I styrelsens åliggande ingår särskilt att tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas, att verkställa av årsmötet fattade beslut, att planera, leda och fördela arbetet inom föreningen, att ansvara för och förvalta föreningens medel, att tillställa revisorerna räkenskaper m m samt att förbereda årsmöte.

Det ankommer på varje styrelseledamot att utföra sitt uppdrag korrekt, lojalt och omsorgsfullt. Skulle styrelseledamot inte leva upp till detta finns risk för att denne kan bli personligen ansvarig för den skada som därigenom åsamkas föreningen.

Det är föreningen som enligt huvudregeln svarar med sina tillgångar för föreningens åtaganden. Styrelsen och medlemmarna går alltid fria från ansvar så länge som verksamheten har skötts korrekt. I själva verket kan man säga att medlemmarna i princip alltid går fria från ansvar. Styrelsen och eventuella andra föreningsföreträdare kan ställas till ansvar eftersom det är till dessa personer som man har anförtrott uppdraget att sköta föreningens angelägenheter. Ansvaret kan förenklat indelas i tre områden:

• skadeståndsansvar
• straffrättsligt ansvar
• personligt betalningsansvar.

Läs mer om föreningsstyrelsens ansvar

En grundläggande princip inom idrottsrörelsen är att idrottsföreningen ska vara öppen och tillåta att i princip alla som önskar kan bli medlemmar. Det krävs ett handlande från medlemmens sida som är av mycket allvarlig natur för att denne ska kunna uteslutas ur föreningen.

Ett uteslutningsbeslutet kan vila på en i stadgarna intagen objektiv eller subjektiv uteslutningsgrund. Som en objektiv uteslutningsgrund räknas bl a medlems underlåtenhet att betala medlemsavgift (de s.k avgiftsfallen).

De subjektiva uteslutningsgrunderna förutsätter värdeprövningar i det enskilda fallet, t ex huruvida medlemmen kan anses ha motarbetat föreningens intressen. De ställer höga krav på föreningsstyrelsens omdöme vid beslutsfattandet. Riktpunkten bör vara "hellre fria än fälla". Prövningen får inte påverkas av generella bedömningar, och det räcker inte med att vederbörande anses vara besvärlig eller att han uttalat sig förklenande om styrelsen eller andra funktionärer. Vidare får medlem inte uteslutas därför att han, med utnyttjande av sin stadgeenliga rätt, fört talan mot styrelsebeslut.

Skäl till uteslutning kan exempelvis vara om medlem mot bättre vetande eller uppenbart falskt sprider ut att styrelsen eller namngivna ledamöter grovt åsidosatt sina plikter mot föreningen och dess medlemmar.

I princip, nej. Idrottsföreningar som är anslutna till RF ska i princip vara öppna för alla. Detta innebär att en person inte kan nekas medlemskap, om det inte kan förutses att personen ifråga kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen. Undantag härifrån kan finnas beträffande vissa korpklubbar, vilka endast är anslutna till Korpen.

Att idrottsföreningen blir en juridisk person - en ideell förening - torde vara en av de främsta anledningarna till bildandet. En juridisk person kan äga tillgångar och ha skulder, den kan vara part i avtal och kan uppträda som part inför domstol och myndigheter. En juridisk person kan försättas i konkurs.

Enligt gällande huvudregel är det den juridiska personen som med sina tillgångar svarar för de förbindelser som uppkommer i föreningen. Enskilda medlemmar går i princip alltid fria från personligt betalningsansvar, och föreningens företrädare blir ansvariga i princip enbart om de missköter sitt uppdrag. Det är under dessa förhållanden av yttersta vikt att föreningsmedlemmarna i allmänhet och föreningens företrädare i synnerhet har grundläggande föreningskunskap.