Det är relativt vanligt att jag får frågor från företags ekonomiavdelningar och/eller från representanter för s k företagsidrottsföreningar rörande rubricerat. Här nedan följer därför en kort sammanfattning av vad man bör tänka på.
Om det är arbetsgivaren som på ett eller annat sätt subventionerar de anställdas idrottande är utgångspunkten att den anställde ska beskattas härför. Visserligen finns en anvisning från Riksskatteverket (RSV S 1998:40), varav framgår att viss typ av idrottande är skattefritt. Ett krav för sådan skattefrihet är i princip att idrotten bedrivs i nära anslutning till arbetet. Man bör se detta krav mot bakgrund av, och jämfört med, normal s k Korpverksamhet som bedrivs tillsammans med arbetskamraterna före,under eller efter arbetet. RSV accepterar därmed t ex inte segling, utförsåkning på skidor och ridning som skattebefriat idrottande.
Dessutom är alla anmälningsavgifter som arbetsgivaren betalar för individuella starter i tävlingar - oavsett idrotter - skattepliktiga. Skulle dessutom arbetsgivaren ha stått för/subventionerat resa och logi i samband med sådana tävlingar blir värdet av detta också skattepliktigt, med arbetsgivaravgiftsplikt för arbetsgivaren.
Om det i stället är företagets idrottsförening som står för ovanstående kostnader/förmåner uppstår ingen skatteplikt. Därför måste understrykas hur viktigt det är att företagets idrottsförening verkligen uppfyller de tre kraven för att uppfattas vara en självständig ideell förening.
- Föreningen skall ha antagit egna stadgar
- I dessa ska föreningens namn finnas
- Medlemmarna skall ha valt en styrelse
Förutom detta är det oerhört viktigt att föreningen faktiskt också i praktiken uppträder självständigt mot "omvärlden". Till denna "omvärld" hör också den arbetsgivare vars anställda normalt utgör medlemmar i idrottsföreningen. Därför krävs det att föreningen också har en egen ekonomi och själv inom ramen för års- och styrelsebeslut beslutar om hur föreningens pengar ska användas.
Det är således godtagbart att idrottsföreningen mottar ett årligt bidrag från arbetsgivaren - betraktas som skattefri gåva hos den självständiga föreningen - som tillsammans med medlemsavgifterna ska finansiera den idrottsliga verksamheten under kommande verksamhetsår. (Medlemmarna måste betala sina medlemsavgifter själva, inte av arbetsgivaren, annars kan självständigheten ifrågasättas, samt ska den anställde också beskattas för detta.) Det är dessutom viktigt att understryka att eventuellt överskott av föreningens ekonomi givetvis inte skall "återlämnas" till arbetsgivaren, utan måste "plöjas ned" i nästa års ekonomi och verksamhet.
Är det däremot så att föreningen i princip i efterhand får täckning för sina idrottskostnader från arbetsgivaren, ger detta istället intrycket av osjälvständighet, vilket för en intresserad skattemyndighet torde tyda på en för de anställda som vill idrotta på sin fritid skattepliktig subvention från arbetsgivaren. En slags individualiserad skattepliktig ersättning i efterhand.
Denna mycket kortfattade och summariska information ska betraktas som rekommendationer om hur ni bör/"måste" bedriva er verksamhet för att inte av arbetsgivarens ekonomiavdelning och skattemyndigheterna bakas ihop med densamma till "en och samma", ty då riskeras förmånsbeskattning hos medlemmarna - som förmodligen inte betraktas som annat än "anställda"