Söka förhandsbesked om idrottsdomarens "arbetsplats"? Eller "tjänsteställe" som det normalt kallas i skattesammanhang. Svaret är faktiskt mycket viktigt i kostnadshänseende, såväl för domaren som utbetalande förening/förbund.
Att domarens (eller annan idrottsfunktionärs med liknande funktion) arvode är skattepliktig ersättning är ställt utom allt tvivel. Det innebär följaktligen att utbetalaren ska upprätta och bland annat till Skattemyndigheten (SkM) lämna in en kontrolluppgift. Såvitt jag förstår betalas flertalet domararvoden av den så kallade hemmaföreningen. När så sker finns det visst fog för SkM:s uppfattning att domaren varje gång är på sin arbetsplats när denne "tutar i pipan".
Därmed är resorna, anser SkM, att anse som resor till och från arbetet. SkM anser också att eventuell ersättning för dessa därmed tillsammans med arvodet också ska beskattas som lön. Skulle "traktamentsersättningar" utgå, även i samband med övernattning, blir de, liksom värdet av eventuella gratismåltider, också lön. Vårt skattesystem bygger nämligen bland annat på den förutsättningen att man inte kan anses ha avdragsgilla ökade levnadskostnader inom sin vanliga verksamhetsort, det vill säga där arbetsplatsen är belägen, samt 50 km däromkring.
Varför är SkM:s uppfattning viktig i kostnadshänseende? För det första finns det en regel som säger att de första 7 000 kronorna av resekostnader till och från arbetet inte är avdragsgilla. Alltså kan domarens reseersättningar komma att beskattas fullt ut. Dessutom gäller de allmänna kraven för avdrag för dessa arbetsresor, vilket gör att man endast får avdrag för billigaste tillgängligt färdmedel.
För att bilkostnader ska få dras av med 15 kr/mil krävs tidsvinst på minst två timmar jämfört med allmänna kommunikationer, att sådana saknas eller att man transporterar skrymmande arbetsmaterial med mera. I andra fall gäller normalt avdragsrätt för kostnader för allmänna kommunikationer.
När det gäller "traktamentsersättningar" är sådana aldrig skattebefriade för verksamhet inom den vanliga verksamhetsorten, varför ersättningen blir jämställd med lön.
Det är ju inte alltför troligt - annat än för våra elitdomare med många och långa resor och flera uppdrag per år hos samma förening - att gränsen för arbetsgivaravgiftsskyldighet (1/2 basbelopp = 18 300 kr) kommer att överträdas för utbetalande förening. Risken ökar dock om domararvode, flygresor, hotellkostnader, traktamenten m.m. ska medräknas. Överskrids gränsen tillkommer en ytterligare kostnad "med ca 33 % på allt" för utbetalande förening.
I princip alla ovan nämnda ekonomiska effekter av SkM:s uppfattning elimineras - såväl för domaren som för utbetalande - om istället till exempel bostaden skulle betraktas som "arbetsplatsen".
För att förhoppningsvis få fram ett snabbt besked i denna fråga avser Riksidrottsförbundet efter beslut fattat av riksidrottsstyrelsen att inom kort initiera att ett bindande så kallat förhandsbesked söks hos Skatterättsnämnden. Oavsett utgången där torde beskedet komma att föras till Regeringsrätten för att därigenom tillskapa ett prejudikat.
En längre artikel i detta ämne har undertecknad författat till Idrottsjuridisk tidskrift nr 4, som förläggs av SISU Idrottsböcker.