Många frågor ställs om rätten att få bli medlem i en förening respektive om vad som gäller vid uteslutning av medlem ur en förening. Ofta är medlemsfrågor, särskilt uteslutningar, svåra och komplicerade. De ställer dessutom höga krav på kunnande hos de styrelser som har att hantera dessa. Mycket kortfattat redogörs nedan för de huvudprinciper som gäller för dessa frågor inom idrotten.
Kan medlemskap i en idrottsförening nekas?
Idrottsföreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet (RF) (via ett eller flera förbund) ska i princip vara öppna för alla. Det innebär att en person inte kan nekas medlemskap, om det inte kan visas att personen ifråga kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen. Undantag härifrån kan dock förekomma. T ex gäller för vissa korpklubbar, som då endast får vara anslutna till Korpen, att de kan neka medlemskap för de personer som inte tillhör den "korporation" det är fråga om. En korpklubb på en arbetsplats kan neka medlemskap för de som inte har anknytning till arbetsplatsen. En vanlig golfklubb kan däremot inte neka någon medlemskap, men den kan p g a utrymmesskäl neka eventuellt nya medlemmar möjligheten att få rätt att spela på klubbens bana. I dagligt tal sägs att man står i kö för medlemskap när det i egentlig mening köas för att få spelrätt.
Uteslutning av medlem?
Som sagts ovan gäller normalt att idrottsföreningar ska vara öppna och i princip tillåta envar fysisk person som så önskar att bli medlem. Härav följer också att det, bortsett från de s.k. avgiftsfallen, krävs ett handlande från medlemmens sida som är av mycket allvarlig natur för att denne ska kunna uteslutas ur föreningen. Samtidigt ligger det i sakens natur att en styrelse och andra föreningsorgan får acceptera kritik från medlemmarna. Denna kritikrätt utgör en del av de demokratiska principer på vilka föreningsverksamheten inom idrottsrörelsen bygger. För att uteslutningsbeslut ska vara giltigt krävs dels en i formellt avseende korrekt handläggning, dels en saklig grund.
Uteslutningsbeslutet kan härvid vila på en i stadgarna intagen objektiv eller subjektiv uteslutningsgrund. Som en objektiv uteslutningsgrund räknas bl.a. medlems underlåtenhet att betala medlemsavgift (de s k avgiftsfallen).
De subjektiva uteslutningsgrunderna förutsätter värdeprövningar i det enskilda fallet, t ex huruvida medlemmen kan anses ha motarbetat föreningens intressen. De ställer höga krav på föreningsstyrelsens omdöme vid beslutsfattandet. Riktpunkten bör vara "hellre fria än fälla". Prövningen får inte påverkas av generella bedömningar, och det räcker inte med att vederbörande anses vara besvärlig eller att han uttalat sig förklenande om styrelsen eller andra funktionärer eller är allmänt kritisk mot styrelsens sätt att sköta sina angelägenheter.
Vidare får medlem inte uteslutas därför att han, med utnyttjande av sin stadgeenliga rätt, fört talan mot styrelsebeslut eller därför att han är känd för att hålla på att gällande regler ska följas till punkt och pricka.
Skäl till uteslutning kan föreligga t.ex. om medlem mot bättre vetande eller uppenbart sanningslöst sprider ut att styrelsen eller namngivna ledamöter berett sig otillbörliga förmåner eller annars använt föreningens tillgångar på ett förkastligt sätt eller grovt åsidosatt sina plikter mot föreningen och dess medlemmar.