Från och med årsskiftet gäller den nya bokföringslagen (SFS 1999: 1078) även för ideella föreningar. Den har som utgångspunkt att alla juridiska personer är bokföringsskyldiga. För ideella föreningar finns dock undantag. En av det nya årets första gärningar inom föreningen bör därför vara att undersöka om man är bokföringsskyldig enligt de nya reglerna. Månadens juridikspalt är ämnad att hjälpa till i det arbetet.
Bokföringslagen innehåller bestämmelser om när ideella föreningar är bokföringsskyldiga, vilken innebörd bokföringsskyldigheten har och hur den löpande bokföringen ska föras. Dessutom finns det bestämmelser om räkenskapsår och om hur bokföringen ska avslutas.
När är då en ideell förening bokföringsskyldig? Syftet med bokföring är att ge möjlighet för fordringsägare och medlemmar att kontrollera den juridiska personen samtidigt som man skapar förutsättningar för skattemyndighetens insyn i verksamheten. Bokföringsskyldigheten för ideella föreningar avgörs dels av dess storlek med avseende på tillgångar, dels av den verksamhet som bedrivs.
En ideell förening är bokföringsskyldig antingen om marknadsvärdet av tillgångarna överstiger ett gränsbelopp om trettio prisbasbelopp (bb), eller om man bedriver näringsverksamhet. Därutöver är en förening som är moderföretag i en koncern alltid bokföringsskyldig.
När det gäller tillgångarna som grund för bokföringsskyldighet så motsvarar trettio basbelopp 1 107 000 kronor för år 2001 och med marknadsvärdet menas vad man skulle få vid försäljning under normala förhållanden. Ett sådant värde kan i vissa fall vara problematiskt att uppskatta. Värdet kan variera från tid till tid och kan även sättas olika på olika platser. Bokföringsskyldigheten inträder under det kalenderår då värdet överstiger gränsbeloppet, och upphör om tillgångarna därefter under utgången av tre räkenskapsår i rad blir mindre än gränsbeloppet.
Även verksamheten i föreningen kan medföra att man är bokföringsskyldig. En förening som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig. Med näringsverksamhet torde man här mena skattepliktig näringsverksamhet som inte ingår som en mindre del (cirka 20 procent) i en annars skattebefriad förvärvskälla. Vid annan tolkning skulle i princip alla föreningar som säljer lotter, vilket per definition är att betrakta som näringsverksamhet, vara bokföringsskyldiga.
(Efter att denna atikel skrevs har författaren gjort en annan bedömning, se artikeln "God fortsättning på nya bokföringsåret ")
En bokföringsskyldig förening ska löpande bokföra alla affärshändelser, se till att det finns verifikationer och räkenskapsinformation, upprätta balansräkning och avsluta bokföringen. En förening vars tillgångars värde överstiger 30 bb och vars omsättning är större än 20 bb ska avsluta räkenskaperna med årsbokslut. Om föreningen dessutom har mer än tio anställda eller 24 mkr i tillgångar så ska i stället årsredovisning göras. Övriga avslutar sin bokföring med deklaration.
Vilket räkenskapsår ska användas? En ideell förening vars tillgångar är värda mer än 1 107 000 kr kan ha brutet räkenskapsår (1 maj-30 april, 1 juli-30 juni eller 1 september-31 augusti), medan övriga ska ha kalenderår.
Ni som konstaterat att er förening är bokföringsskyldig bör notera att föreningen därmed även omfattas av revisionslagen, med krav på minst en revisor och årsredovisningslagen.