Idrotter

Här hittar du alla 69 idrotter som är anslutna till Riksidrottsförbundet. Du kan även välja idrott direkt i menyraden.

Svensk idrott online

Här hittar du de senaste nyheterna från specialidrottsförbunden

Nyheter från distrikten

Här hittar du de senaste nyheterna från distriktidrottsförbunden

God fortsättning på bokföringsåret

I förra numret av tidningen Svensk Idrott skrev jag om den nya bokföringslagen, som för ideella föreningar börjat gälla från den 1 januari i år. Enligt lagen kan föreningen vara bokföringsskyldig antingen för att man har tillgångar av viss storlek, eller för att man bedriver näringsverksamhet. När det gäller näringsverksamhet uttryckte jag viss tveksamhet inför vilken innebörd begreppet ska ges i detta sammanhang. Jag har av en läsare upplysts om att Justitiedepartementet givit besked att det är näringsverksamhet överhuvudtaget som avses. I månadens spalt vill jag med anledning av detta göra vissa ändringar och tillägg.

Efter att ha läst bokföringslagens förarbeten kunde jag konstatera att ett av lagstiftarens mål med lagen är att begränsa kretsen av bokföringsskyldiga. Vissa mindre ideella föreningar ska inte omfattas av bokföringsskyldighet. Jag skrev utifrån detta i föregående nummer av denna tidning, felaktigt, att det torde vara skattepliktig näringsverksamhet som avses. Eftersom exempelvis försäljning av lotter och att ta entréavgifter till matcher och liknande utgör näringsverksamhet skulle annars näst intill alla idrottsföreningar vara bokföringsskyldiga. Enligt Justitiedepartementet är emellertid lagens innebörd att all näringsverksamhet gör en ideell förening bokföringsskyldig. Även om man härigenom gör det omöjligt för sig att uppfylla syftet med lagen, så är det med detta klara besked tämligen lätt att avgöra om man är bokföringsskyldig eller ej. Så fort en idrottsförening bedriver näringsverksamhet (skattepliktig eller ej) är den bokföringsskyldig. Vad får då detta för konsekvenser?

Till att börja med ger lagen en möjlighet för en bokföringsskyldig förening att, förutom kalenderår, ha brutet räkenskapsår, nämligen 1 maj-30 april, 1 juli-30 juni eller 1 september-31 augusti. Bokföringslagen kräver vidare, till skillnad från tidigare lagstiftning, att bokföring ska ske för föreningens hela verksamhet. RF: s stadgar har redan före den nya bokföringslagen uppställt krav på att en förening skall "föra räkenskaper och upprätta verksamhetsberättelse med resultat- och balansräkning" (8 kap. 5 §). Reglerna innebär att föreningarna är skyldiga att bokföra utgifter och inkomster och i övrigt föra räkenskaperna så att en god bild av de ekonomiska förhållandena ges. Eftersom RF: s stadgar inte lämnar mer ingående regler än så är det inte självklart att en bokföring i enlighet med stadgarna uppfyller kraven i bokföringslagen. Lagen kräver exempelvis att kontanta in- och utbetalningar bokförs senast påföljande arbetsdag, att verifikationer ska finnas för varje affärshändelse, att beskrivningar över bokföringssystemets organisation och uppbyggnad upprättas och att räkenskapsinformation arkiveras. En viktig skillnad för den förening som bedriver näringsverksamhet och som numera är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen är att man står under straffrättsligt ansvar (bokföringsbrott).

Med anledning av att bokföringslagen kan innebära vissa förändringar mot tidigare regler och att brott mot lagen är straffsanktionerat bör föreningen gå igenom sina rutiner. Kontakta gärna SISU Idrottsutbildarna för kurser i detta ämne och i övrig föreningskunskap.


Senast uppdaterad: 2007-11-22

Tillbaka

Ta ett steg bakåt