Rubricerad fråga skrev jag en artikel om i Svensk IdrottsJuridisk Förenings artikelsamling 1999, i tidningen Svensk Idrott nr 4/200. Där redogjorde jag för varför det är så viktig att få ett slutligt beslut från de rättsvårdande instanserna i frågan, i detta fall från Regeringsrätten (RR). Vi förde då diskussioner om att försöka få någon idrottsdomare att söka ett s k förhandsbesked från skatterättsnämnden hos Riksskatteverket för att sedan se till att rättsfrågan överklagas till RR.
Under min tjänstledighet fick min vikarie, Martin Larsson, kontakt med en fotbollsdomare vars ärende redan var föremål för behandling i Kammarrätten (KR), d v s instansen under RR. Denna skattetvist hade överklagats av domaren själv genom instanserna, då hans argumentering för att hans s k tjänsteställe borde vara hans bostad, inte vunnit någon framgång. Någon framgång vann han inte heller i KR varför han slutligen begärde prövningstillstånd (pt) i RR. Eftersom RR är en prejudikatskapande instans krävs det att RR anser att rättsfrågan är av sådant intresse att ett utslag av RR kan anses vara behövligt, för att frågan skall tas upp till behandling. RF biträdde domaren i dennes argumentering för att RR skulle bevilja pt. I oktober meddelade dock RR att man inte beviljade pt.
I RF:s juridiska kommitté (JurK) har detta ställningstagande diskuterats, varvid JurK gör tolkningen att RR avvisade ansökan om pt på den grunden att man inte fann rättsfrågan tillräckligt intressant för rättsutvecklingen. JurK tror således inte att RR finner KR:s dom som materiellt riktig och därför inte tar upp frågan. Med detta som utgångspunkt känns det som att idrottsrörelsen är tillbaka i det läget vi var i 1999, d v s att behovet av att söka ett förhandsbesked och den vägen "tvinga" RR att behandla sakfrågan, är stort. Ty sakfrågan är viktig för idrottsrörelsens alla funktionärer som är att jämställa med t ex en fotbollsdomare.
Om en idrottsfunktionär anses ha sitt tjänsteställe – "arbetsplats" – i hemmet, så anses nämligen denne åka på en s k tjänsteresa till den idrottsarena etc där uppdraget skall utföras. I så fall kan vederbörande ta emot reseersättning utan skatteeffekter för t ex resa med egen bil upp till 16 kr/mil. Skulle uppdraget kräva övernattning minst 50 km hemifrån är ev traktamente också skattefritt.
Med den motsatta uppfattningen – vilken KR hade gällande fotbollsdomaren ovan – blir varje enskild idrottsarena etc att betrakta som dennes arbetsplats. Då blir varje sådan resa att betrakta som en resa t o fr arbetet. Skulle "arbetsgivaren" ersätta idrottsfunktionären för dessa resor är det i stället att betrakta som med lön jämställt, vilket också gäller för ev traktamente. All ersättning – oavsett vad det kallas – kommer att beskattas på samma sätt som ett ev arvode för uppdraget. Dessutom kan utbetalande förening drabbas av arbetsgivaravgifter på hela beloppet om funktionären tar emot ersättningar från föreningen uppgående till ett totalt årligt belopp av ett halvt basbelopp (18 750 kr år 2002).
Med denna artikel passar RF:s juridiska kommittén på att utannonsera sitt intresse för att få tag i idrottsdomare som skulle kunna tänka sig att "låna ut" sin idrottsliga verksamhet för en förhandsbeskedsansökan. I så fall ber jag er att kontakta mig genom något av följande alternativ: thomas.karlsson@rf.se, 08-699 61 32, eller 070-371 61 32.