En på senare tid allt vanligare fråga är vilken roll en ordförande har i förening och förbund. Har ordföranden mer att säga till om än övriga i styrelsen? Kan ordföranden själv fatta beslut? Har ordföranden rätt att beordra vad andra styrelseledamöter ska göra? Är ordförandens roll speciell på något sätt – och i så fall var finns formellt stöd för att det ska vara så?
En ideell förening - en idrottsförening (eller idrottsförbund) - bildas genom att några personer (minst tre) enas om att samverka för ett gemensamt ändamål, och härför antar stadgar och väljer en styrelse. Just stadgar och styrelse är de två ting som krävs för att föreningen ska få statusen av en rättskapabel juridisk person.
Det finns ingen speciallag för ideella föreningar. Aktiebolagen och de övriga bolagsformerna finns reglerade i särskilda lagar såsom aktiebolagslagen och lagen om handelsbolag och enkla bolag. Ekonomiska föreningar regleras i lagen om ekonomiska föreningar och t.o.m. stiftelsen har numera (sedan 1996) fått en egen lag i stiftelselagen. Den ideella föreningen är fortfarande den enda samverkansformen av betydelse som inte finns reglerad i speciallag. Av praxis och doktrin vet vi dock att en ideell förening måste ha en styrelse (och antagna stadgar). Vid en jämförelse med aktiebolag och ekonomiska föreningar kan vi se att även för dessa samverkansformer föreskrivs i respektive lag att det måste finnas en styrelse. Men – måste det finnas en ordförande?
Ibland talar vi inom idrotten om föreningsordförande och förbundsordförande. I Riksidrottsförbundet fanns tidigare en särskild förbundsordförande vid sidan om den valde styrelseordföranden. Något stöd för att man ska ha en ordförande både för förbundet/föreningen och för dess styrelse finns inte i formell mening. Det enda kravet är att det finns en styrelse som har fått medlemmarnas förtroende att företräda organisationen. Även om man teoretiskt skulle kunna vara utan ordförande, så är det vanligaste att man i ideella föreningar har en styrelseordförande. Frågan blir då - vem utser ordföranden?
Något entydigt svar härpå är svårt att erhålla, men viss vägledning kan vi få från närliggande lagar på området. I lagen om ekonomiska föreningar anges att inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen väljer ordförande om inte annat föreskrivs i stadgarna. Det normala i detta sammanhang är således att ordföranden väljs/utses av styrelsen på dess konstituerande sammanträde som följer efter styrelsevalet på årsmötet. Den slutsats som kan dras härav är följaktligen att medlemmarna själva får bestämma om ordföranden ska utses av styrelsen inom sig, eller om ordföranden ska väljas direkt på årsmötet. Den ordning man väljer måste anges i stadgarna.
Sammanfattningsvis konstateras att det måste finnas en styrelse och att det normalt även finns en (styrelse)ordförande, som utses antingen direkt på årsmötet eller av styrelsen själv inom sig. Nu kommer vi till frågan vilken funktion en ordförande har. Inom all demokratisk föreningsverksamhet gäller majoritetsprincipen, det vill säga att den mening som fått flest antal röster blir den som får gälla. Härav följer som en självklarhet att en ordförande inte har mer att säga till om än vad övriga ledamöter i styrelsen har. Det är alltid styrelsen i majoritet som bestämmer. I en styrelse som består av ordföranden och sex ledamöter blir det därför alltid minst fyra ledamöters mening som blir avgörande. Ordförandens röst är i dessa fall inte mer värd än övriga styrelseledamöter, om vi bortser från att ordföranden normalt har utslagsröst vid lika röstetal.
Lika röstetal i en styrelse som består av ordförande och ett jämt antal övriga ledamöter uppkommer endast om någon ledamot ej kan delta i beslutet. Skulle t.ex. ordförande och två ledamöter ha en mening och tre övriga ledamöter en annan, vinner den mening som ordföranden företräder. Utslagsrösten är sannolikt den enda ”fördel” som ordföranden har i förhållande till övriga styrelseledamöter. I de för förbundet/föreningen gällande stadgarna står ofta att ordföranden leder styrelsens arbete och att det är ordföranden som kallar till sammanträden. Det senare hindrar inte att majoriteten av styrelsens ledamöter också kan besluta om sammanträde.
Om vi jämför styrelsen med t.ex ett fotbollslag, är ordförandens roll ”bara” en bland de elva i laget, men det som utmärker ordföranden är att han/hon är lagkapten. Som lagkapten ska ordföranden se till att laget fungerar. Genom god ledning under demokratiska former kan laget uppfylla det förtroende man fått av medlemmarna. Det går visserligen att väljas till ordförande, men man är ordförande i ordets bemärkelse först om man har de kunskaper och färdigheter som uppdraget för med sig.