”I den förening jag tillhör har vid senaste årsmötet kommit upp ett spörsmål angående medlemmars status – aktiv, passiv, respektive stödjande medlem. Min personliga uppfattning är att man inte kan vara passiv i en idrottsförening, det hör liksom inte ihop med idrottens andemening. Min fråga är: Vem anses som aktiv medlem i en förening enligt RF:s normer? Tacksam för svar.”
Ganska ofta får vi numera frågor där frågeställaren inte är helt säker på vilken status medlemmar har, eller kan ha. Det finns en mängd olika medlemsbegrepp som hanteras inom idrottsföreningarna, och inte sällan är man tveksam till vad som avses härmed. Förutom de medlemsbegrepp som frågeställaren nämner ovan, har jag även stött på begrepp som röstberättigad medlem, familjemedlem, vilande medlem, dagmedlem, junior- respektive seniormedlem för att inte tala om de vanligt förekommande begreppen hedersmedlem och ständig medlem.
Från min utgångspunkt gäller att antingen är man medlem i en förening eller så är man det inte. Något mellanting finns inte, eftersom det inte är möjligt att vara medlem till viss del.
Att man ändå stöter på begrepp som aktiv-, passiv-, junior-, senior- och/eller stödjande medlem hänger oftast ihop med att stadgarna anger olika differentierade medlemsavgifter i en förening, eller att man statistiskt vill dela in medlemmarna i olika kategorier. I vissa fall sammanblandas medlemsbegreppet också genom att medlemsavgift och verksamhetsavgift blandas ihop.
En grundläggande princip inom idrottsrörelsen är att alla idrottsföreningar ska vara öppna föreningar. Med det menas att en förening i princip inte får vägra någon medlemskap. En annan fundamental princip är likhetsprincipen som innebär att medlemmar inte utan stadgestöd får behandlas olika. Inom idrotten tillämpar vi den idrottsliga likhetsprincipen som innebär att medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.
Med beaktande av likhetsprincipen kan en förenings årsmöte besluta om och i stadgarna införa olika medlemsavgiftskategorier i en förening. Det vanliga här är olika avgifter för seniorer, juniorer och familj. Av detta följer att man i vardagslag talar om senior- respektive juniormedlem men även familjemedlem. I det senare fallet är det dock så att en kollektiv avgift (oftast kraftigt reducerad) för en familj ändå innebär att samtliga i familjen var för sig är medlemmar.
En annan vanligt förekommande indelningsgrund av medlemmar är någon form av funktionsindelning. När vi (även inom RF används ibland uppdelningen i till exempel statistiskt syfte) använder oss av begreppet aktiva medlemmar avser vi idrottsutövare och ledare. I den senare gruppen inryms alla ledare från styrelsens ledamöter till moster Svea som kokar kaffe i klubbstugan. Övriga medlemmar kan möjligen betecknas som passiva, vilande eller stödjande medlemmar.
Idrottsutövarna (aktiva medlemmar) kan dessutom, beroende på den verksamhet föreningen bedriver, och de olika verksamhetsavgifter (ej att förväxla med medlemsavgift) som kan finnas, ibland delas upp i underkategorier som till exempel begreppet dagmedlem (golf) ger uttryck för.
Ibland förekommer i stadgarna beteckningen ständig medlem, som oftast är en medlem som betalat en rejält tilltagen engångsmedlemsavgift. Hedersmedlemskap är uttryck för någon form av uppskattning/belöning och kan, liksom begreppet ständig medlem, ur demokratisk synpunkt diskuteras. Hedersmedlem är oftast befriad från att erlägga medlemsavgift men har rösträtt.
Oavsett medlemsbeteckning gäller att alla medlemmar som erlagt föreskriven medlemsavgift och som uppnått stadgeföreskriven ålder har rösträtt på föreningens årsmöten.
Medlemsbegreppet är viktigt i en demokratisk organisation och även om medlemsavgifterna kan variera, och att man ur verksamhetssynpunkt kan indela medlemmarna i olika kategorier, så ska alla medlemmar ha samma demokratiska medlemsrättigheter. I grunden gäller alltid: En medlem – en röst.