Frågorna som följer får jag relativt ofta på skatte- och avgiftsområdet.
”Jag håller på och skaffar sponsorer. Om ett företag är villigt att satsa pengar på mig, hur skall man då gå till väga för att på ett smidigt sätt föra över dem till mig? Jag har ingen egen firma. Skall sponsorer betala min förening som sedan betalar mig? Kan min förening betala ut pengar till mig, i så fall hur mycket? Skall jag ha kvitton på utlägg för att min klubb skall kunna föra över pengar till mig?"
Mina svar på denna typ av frågor är följande: Om idrottsutövaren har A-skattesedel – det vill säga inte har någon ”egen firma” – så blir allt det som denne får av ekonomiskt värde direkt från sponsorer att jämställa med lön. Vilket innebär att utövaren betraktas som anställd/uppdragstagare hos sponsorerna. Det innebär i sin tur att dessa skall göra skatteavdrag enligt tabell, samt betala arbetsgivaravgifter på motsvarande belopp med cirka 33 procent.
En sponsor kan inte med framgång hävda att ersättningar utbetalade till individer och/eller tillhandahållna förmåner är något annat än ersättning för motprestationer individen skall utföra till följd av avtal med sponsorerna. Utifrån sponsorernas åligganden kan man ana att dessa inte tycker att det är ett bra upplägg. För den sponsrade torde det dock normalt inte spela någon roll om nu dennes idrottsintäkter används uteslutande för avdragsgilla idrottskostnader. I så fall uppstår inga skattekostnader till följd av sponsorintäkterna, trots att sponsorn åker på arbetsgivaravgifter. Dock innebär skatteavdragsskyldigheten som åligger sponsorn enligt skattetabell att man får vänta på den delen av sponsorintäkterna till nästa års skatteåterbäring.
Istället brukar min rekommendation vara följande:
Om sponsorerna sluter avtal med idrottarens förening – eller förbund – så slipper åtminstone sponsorerna tänka på skatter och avgifter. Föreningen åker normalt på att betala reklamskatt med 11 procent på den del av det belopp de har fått som avser de reklamtjänster som normalt brukar vara förknippade med sponsoravtal. I vart fall om föreningen totalt under ett år säljer reklam och liknande för mer än 20 000 kronor. (Förhoppningsvis slopas reklamskatten inom de närmaste åren, enligt löften från vår regering.)
Om sedan föreningen väljer att utbetala ersättning till idrottsutövaren så kan de göra det mot kvitton etc. avseende nödvändiga tävlings- och träningskostnader utan några skatte- och avgiftseffekter. Utbetalas däremot ersättning för ”icke nödvändiga” utgifter – med andra ord pengar som får användas för att finansiera normala levnadsomkostnader – så blir det skattepliktig ”lön”. Så länge den typen av ersättning och eventuella förmåner från föreningen inte uppgår till en årlig summa av ett halvt prisbasbelopp – 19 300 kr för år 2003 – så behöver föreningen dock inte betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag.
Når ersättningen/förmånerna upp till 19 300 kr eller mer blir det dock avgifter från första kronan. Denna specialregel – ”halva prisbasbeloppsregeln” – gäller endast för idrottsföreningar/-förbund. Föreningen skall alltid upprätta kontrolluppgift på ersättningarna/förmånerna, och mottagaren deklarera dessa. Hur sedermera skatteutfallet blir för individen beror på vilka avdragsmöjligheter denne har.