De flesta frågor som tas upp i denna spalt kommer från idrottsföreningar. Denna gång tänker jag dock redovisa en frågeställning som uppkom i samband med en arbetskonferens på central nivå, men som i högsta grad rör idrottsföreningarna.
Begreppen föreningskunskap och föreningsutveckling – hur hänger de ihop?
Inom flera specialidrottsförbund (SF) och inom SISU Idrottsutbildarna pågår många projekt och utbildningar som syftar till föreningsutveckling. För de allra flesta behövs ingen närmare förklaring till vad som åsyftas med detta. Men när begreppet föreningskunskap tillkommer visar det sig att flera inte riktigt har klart för sig innebörden härav.
I Riksidrottsstyrelsens utlåtande över motioner till RF-stämman 2003, om satsning på ökad föreningskunskap, ges följande förklarande beskrivning. ”Idrottsrörelsen, som är vårt lands största folkrörelse, är baserad på demokratiska grundprinciper. I de mer än 20 000 idrottsföreningarna, som är medlemmar i SF och därmed RF, har varje enskild medlem rätt att uttrycka sin mening och därigenom påverka de beslut som formar verksamheten. Genom föreningens medlemskap i SF och RF kan den enskilde medlemmen också påverka verksamheten i dessa organisationer.
Med den utgångspunkten är det av största vikt, för bibehållande av idrottens folkrörelsekaraktär, att enskilda medlemmar och förtroendevalda ledare i verksamheten har nödvändiga kunskaper om hur den demokratiska ordningen skall fungera. Utbildning i föreningskunskap är därför en i det närmaste akut angelägen uppgift, inte minst för ungdomarnas demokratiska fostran men även för de ledare som fått förtroendet att ansvara för föreningars verksamhet. I ett längre perspektiv handlar det om att stärka fundamentet för idrottsrörelsens framtida attraktivitet.”
Föreningskunskap kan således sägas utgöra en grundläggande förutsättning för en positiv föreningsutveckling. En utveckling för vilken föreningsmedlemmar ska känna både delaktighet och ansvar. En förutsättning för ett sådant medlemsengagemang är att man har klart för sig vad som är ”meningen med föreningen”, det vill säga att det är medlemmarna som är föreningen och att det är medlemmarna som genom antagande av föreningsstadgar därigenom slutit ett avtal med varandra om att samverka i föreningsformen för ett idrottsligt ändamål.
För att förstå hur idrottsföreningen fungerar bör man ha kunskaper om den juridiska samverkansformen ideell förening. I ryggmärgen bör man bära med sig innebörden av majoritetsprincipen och likhetsprincipen. Medlemskapets betydelse, med rättigheter och skyldigheter, ska vara känd av alla medlemmar. Att känna till föreningens plats och betydelse i idrottens organisation underlättar förståelsen för regler och beslut som rör föreningen, men innebär också att man tillsammans med andra föreningar kan vara med och besluta om utvecklingen inom det egna förbundet och även inom hela idrottsrörelsen. Allt detta inryms under begreppet föreningskunskap, som syftar till att ge ökad kunskap om hur demokratiska beslut tillkommer inom idrotten och därmed i sin förlängning i vårt samhälle.