På skatte- och avgiftsområdet inom idrotten känns det i skrivande stund mest akut att informera om vitala frågor gällande mervärdesskatten (moms). Framförallt gällande den under november massmedialt uppmärksammade frågan om att kommunerna från och med årsskiftet skulle börja debitera 25 procent moms på sina upplåtelser av idrottslokaler/idrottsanläggningar.
Samtidigt är den så kallade Idrottsskattekommittén - den statliga utredning som leds av riksdagsledamoten Kjell Nordström (s) - inne i slutskedet av sina idrottsligt viktiga ställningstaganden som dock inte innefattar momsen. Det finns därför all anledning att återkomma med mer utförlig information om kommitténs kommande förslag snart. Här nedan begränsar jag mig dock till tre olika frågeställningar gällande momsen, samt hur dessa i värsta fall kan komma att påverka idrotten och dess organisationer. Avslutningsvis också en kort, men viktig, information om reklamskatten.
Skatteverket (SkV) har i en så kallad styrsignal gått ut med att hyra av idrottsanläggningar/-lokaler från och med årsskiftet ska beläggas med 25 procents moms.
Bakgrunden till SkV:s styrsignal är ett förhandsbesked från Regeringsrätten i maj i år, där rätten menade att tillhandahållanden av idrottsliga tjänster från företag till juridiska personer, exempelvis idrottsföreningar, ska momsbeläggas med 25 procent. Detta till skillnad från till individer som beläggs med 6 procent. SkV har härefter tolkat detta förhandsbesked och kommit till slutsatsen att det går att applicera även på kommuners uthyrning av idrottslokaler etc. till idrottsföreningar. Idag betalas ingen moms alls på kommunernas uthyrning medan de som hyr från privata ägare fått betala den sexprocentiga "idrottsmomsen". Skatteverkets styrsignal innebär med andra ord en fördyring med 25 respektive 19 procent, beroende på vem som är uthyrare.
RF har gjort en beräkning av vad detta skulle kunna betyda för idrottsrörelsen i ekonomiska termer. Den slutar på att en genomsnittlig förening får en fördyring på cirka 23 000 kronor, vilket utslaget på samtliga idrottsföreningar innebär en sammanlagd merkostnad för enbart föreningarna inom svensk idrottsrörelse på cirka 480 miljoner kronor. Det finns naturligtvis en hel del osäkra faktorer i en sådan kalkyl, men den anger ändå en nivå på det akuta hot våra föreningar står inför.
När detta skrivs har vi just nåtts av informationen att SkV avvaktar några kommande rättsliga utslag innan man eventuellt börjar tillämpa sina ståndpunkter i styrsignalen. Samtidigt har finansminister Pär Nuder klargjort att han är beredd att vidta lagstiftningsåtgärder om SkV fullföljer sin nuvarande tolkning. Vi kan alltså dra en lättnadens suck och samtidigt konstatera att RF:s strategi att inledningsvis inte välja en öppen konflikt med vare sig SkV eller regeringen visade sig framgångsrik. Hotbilden från effekterna av styrsignalen får nu alltså betraktas som en "icke-fråga".
De folkrörelsefientliga förslag i betänkandet som Mervärdesskatteutredningen lämnade 2002 och som RF - liksom samtliga folkrörelseorganisationer - kritiskt remissyttrade sig över våren 2003, synes i och med förslag i årets budgetproposition åtminstone temporärt vara lagda i "malpåse". Regeringen har nämligen föreslagit att dessa förslags behandling ska anstå till dess en större utredning av vårt totala skatte- och avgiftssystem genomförs. Förhoppningsvis kommer inte dessa frågor att vara de prioriterade, vilket ytterligare fördröjer eventuella negativa lagändringar.
Min förhoppning är därför att vi i vart fall inte behöver befara några ändringar före ingången av 2009. Detta gäller med den viktiga reservationen att Sverige inte stäms inför EG-domstolen och där fälls för fördragsbrott på grund av att vår specialregel i "Mervärdesskattelagen för allmännyttiga ideella föreningar" anses strida mot det tvingande EU:s sjätte momsdirektiv. Något som i vart fall nämnda Mervärdesskatteutredningen fann.
Specialregeln innebär att verksamhet som är undantagen från inkomstbeskattning inte betraktas som momspliktig. Våren 2004 lämnade regeringen dessutom en så kallad lagrådsremiss som i större delar baserade sig på utredningens förslag. Lyckligtvis ledde inte den till en proposition.
Vill ni ta del av vad utredningens förslag/lagrådsremissen skulle ha inneburit för folkrörelse-Sverige kan ni läsa om detta i nr 1 och 11 i 2004 års utgåva.
RF har nyligen remissyttrat sig över förslag i ett utredningsbetänkande att slopa nuvarande reducerade skattesatser på 6 procent (t ex inrikes resor) och 12 procent (t ex logi/övernattning) mot att den generella skattesatsen sänks från 25 till 21,7 procent.
RF har gjort en översiktlig beräkning och kommit fram till en årlig kostnadsökning på åtminstone cirka 340 Mkr för svensk idrottsrörelse om detta skulle genomföras.
Vi kan till dessa kostnadsökningar också lägga den som uppstår i och med att de kommersiella aktörer som idag erbjuder idrottsliga tjänster till en skattesats av sex procent i stället skulle ta ut 21,7 procent.
Detta är ett delbetänkande för att man efter remissrundan ska känna av om man ska gå vidare i dessa tankar. Således är detta förslag som dröjer många om de skulle leda till lagstiftning.
Årets budgetproposition innehåller också ett förslag om att sänka reklamskattesatsen från 11 till 8 procent. Detta är ett positivt litet steg mot den dagen då regeringen finner att reklamskatten helt kan slopas. Något som riksdagen två gånger givit regeringen i uppdrag att genomföra, dock med reservationen att det statsfinansiella läget så ska tillåta, vilket regeringen hittills inte funnit.