Fastnat i juridikens snåriga djungel? Funderar ni i föreningen på om ni ska betala moms eller inte? Skicka frågan till RF:s jurister. Chefsjurist Christer Pallin, christer.pallin@rf.se eller skattejuristen Thomas Karlsson, thomas.karlsson@rf.se
Medlem ska betala medlemsavgift senast vid den tidpunkt som årsmötet bestämt, samt de övriga avgifter som beslutats av föreningen.
Anmaningen ovan finns inskriven i de flesta föreningsstadgar. Ändå är det många som frågar om skillnaden mellan medlemsavgift och övriga avgifter.
Medlemsavgift kan liknas vid en ”beskattning” som föreningen tar ut av medlemmarna, utan att dessa får något annat i retur än att vara medlem. På samma sätt som riksdagen äger rätt att besluta om skatter, gäller att endast årsmötet kan besluta om medlemsavgift. Vill man ha differentierade medlemsavgifter, vilket är möjligt för till exempel juniorer och seniorer och även genom avgiftsformen familjemedlemsavgift, gäller att det anges i stadgarna och att beloppet beslutas av årsmötet.
Medlemsavgiften är således en stadgeenlig avgift, som ger grundläggande medlemsrättigheter i föreningen. I paragrafen om rösträtt brukar stå att betalning av förfallna medlemsavgifter är en förutsättning för att medlemmen ska få rösträtt på årsmötet. De medlemmar som inte i rätt tid har betalat medlemsavgiften är visserligen fortfarande medlemmar, men har då endast yttrande- och förslagsrätt på årsmötet. Om föreningsstyrelsen finner det befogat kan medlem uteslutas ur föreningen om medlemsavgiften efter påminnelse inte betalas. Genom passivitet, att inte betala medlemsavgiften för två på varandra följande år, kan en medlem genom stadgeföreskrift anses ha begärt sitt utträde ur föreningen.
Verksamhetsavgiften är något man betalar för att få delta i föreningens idrottsverksamhet. Betalar man inte avgiften kan den inkrävas i samma ordning som övriga genom avtal uppkomna skulder. Ofta talar vi om terminsavgift, till exempel för en fast tennistid eller träningsavgift för att vara med i en gymnastikverksamhet. Beslut om verksamhetsavgift kan fattas på olika nivåer i föreningen, beroende på hur delegeringen ser ut. I många fall är det föreningsstyrelsens beslut, i samband med att man upprättar budget för kommande säsong, men beslutet kan lika väl tas på sektionsnivå eller längre ner i föreningshierarkin. Utmärkande för en verksamhetsavgift är att den ska medverka till finansieringen av just den idrottsliga verksamhet medlemmen önskar delta i.
Ibland förekommer, till exempel i gymnastikföreningar, att man betalar en medlemsavgift som tillika är en verksamhetsavgift. Det finns även exempel där medlemsavgiften på detta sätt har delats upp i två terminsavgifter. Har man ingen avskild medlemsavgift ”tvingar” man på detta sätt medlemmar att betala verksamhetsavgift även om de inte har möjlighet att för stunden delta i verksamheten.
Moster Svea, som varit medlem i föreningen större delen av sitt liv, och som nu av fysiska skäl endast vill hjälpa till med att fixa fikat och gå på föreningsmöten, blir på detta sätt ställd utanför. En ordning som självfallet inte är vare sig önskvärd eller riktig. Med en inbakad medlemsavgift i terminsavgiften får man dessutom ett allmänt intryck av att man endast är med i föreningen för att delta i den idrottsliga verksamheten. Ett synsätt som inte främjar det demokratiska föreningsarbetet, utan i stället på sikt cementerar synen på ett ”kund – leverantörsförhållande”. Det senare bör inte utmärka en folkrörelse, som idrottsrörelsen önskar vara.
Slutsatsen blir således: skilj på medlemsavgift och verksamhetsavgift. Om inte av andra skäl, så åtminstone för att stärka medlemskapet och ambitionen av en i demokratisk ordning medlemsstyrd idrottsverksamhet.