Vad gör man när det visar sig att av föreningens tvåhundra medlemmar dyker endast sju upp på årsmötet? Vad händer om ungdomssektionens samtliga röstberättigade medlemmar för första gången dyker upp på föreningens årsmöte och hotar att köra över de traditionella årsmötesrävarna (det vill säga de som normalt bestämmer) genom att rösta för nedläggning av seniortennisen till förmån för utökade ungdomsaktiviteter?
Några frågor vi får och som rör demokratin i en förening.
"Demokrati är den sämsta av styrelseformer", lär Winston Churchill ha sagt, men han tillade för säkerhets skull: "Om man undantar alla andra." Demokrati är ett grekiskt ord som betyder "folk" (demos) och "härska/styra" (kratia), eller med andra ord att det är folket/medlemmarna som bestämmer - folkstyre eller medlemsstyre. Men, vad gör man om medlemmarna inte har lust eller tid att vara med och bestämma. Är det helt okej att låta några eldsjälar ta över föreningen, och vad blir konsekvenserna i så fall i det långa loppet?
Att svara på de inledande frågorna är enkelt. I båda fallen gäller normalt att årsmötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som (personligen) är närvarande vid mötet. Ett litet antal medlemmar kan således genom majoritetsbeslut på ett årsmöte bestämma över den stora och i dubbel bemärkelse "tysta majoriteten" medlemmar som stannar hemma på sofflocket.
Självklart är det inte bra om endast en minoritet av föreningens samtliga medlemmar kommer till föreningens årsmöten. Årsmötet är trots allt föreningens högsta beslutande organ, och de närvarande röstberättigade medlemmarna är de som har rätt att fatta beslut. Det är årsmötet som beslutar om ändringar i medlemsavtalet, det vill säga stadgeändringar. Årsmötet väljer sina företrädare, det vill säga föreningsstyrelsen, som av medlemmarna ges förtroendet att stå i spetsen för organisationen. Det är årsmötet som prioriterar hur de ekonomiska resurserna ska användas, och om till exempel ungdomsverksamheten ska ha företräde framför seniorverksamheten.
När till exempel ett antal röstberättigade ungdomar mobiliserar sig, och får majoritet av rösterna på ett årsmöte, kallas detta ibland för en "kupp". Men, om röstberättigade medlemmar i demokratisk ordning bestämmer att ungdomar, och inte de äldre spelarna, ska ha de bästa tiderna i tennishallen, då är väl detta ett uttryck för majoritetens vilja som styrelsen har att rätta sig efter! Soffliggarna får därmed stå sitt kast eftersom de har valt att inte vara med om att fatta beslut i frågan. För att kunna vara med och påverka föreningens verksamhet måste man både engagera sig och vara delaktig i den demokratiska processen.
Skulle utvecklingen i föreningarna gå dithän att medlemmar allmänhet, av olika anledningar nöjer sig med att enbart konsumera sin idrott, och överlåter till "föreningsproffsen" att bestämma, äventyras hela föreningens existens och frågan är om föreningen överhuvudtaget kan fortsätta verka som ideell förening. Ett årsmöte som enbart består av de "närmast sörjande"- det vill säga styrelsen och några i dess närhet, till exempel tränare och kanslipersonal - gör att föreningen får mer karaktären av ett företag där ägarna/intressenterna fattar besluten utifrån andra utgångspunkter än vad idrottsutövarna kan vara intresserade av. Medlemmarna blir betraktade som kunder hos föreningen och "ledningen" bli de som erbjuder föreningens tjänster mot betalning. En utveckling som sannolikt förr eller senare leder till att föreningens status måste omprövas.