Fråga: Begreppet vilande förening skulle jag vilja ha en definition på. Vissa hävdar att en sådan förening måste ha en tillsatt styrelse och vissa hävdar att en förening är vilande när man inte har en styrelse."
Frågan om vad som menas med en vilande förening är ofta förekommande och uppenbart är att begreppet förvirrar. I vissa SF har man till och med vilande föreningar i sina medlemsregister och många frågar sig vad som egentligen menas med vilande förening.
Ibland hamnar föreningar i en situation som gör att man inte kan fortsätta med att ha lag i serier eller i övrigt delta i tävlingsverksamheten. De närmast ansvariga ser dock att det finns chans att återuppta verksamheten inom några år och vill därför inte lägga ned föreningen och därmed bli av med klubbnamn och tillgångar. I den situationen önskar man bli en vilande förening. Den fråga som då ställs är: Vilka kriterier ska uppfyllas för att man ska vara ansedd som en vilande förening?
Enligt min mening finns ingen formell föreningsform som heter vilande förening. Antingen finns en förening eller så finns den inte. För att en förening ska finnas krävs att den har medlemmar, att den har antagna stadgar och en fungerande styrelse.
Medlemmarna har genom stadgarna kommit överens om att bedriva den verksamhet som anges i stadgarnas ändamålsparagraf och styrelsen har fått medlemmarnas förtroende att se till att verksamheten fungerar. Enligt stadgarna ska en fungerande styrelse se till att det kallas till årsmöten, att räkenskaper förs, att medlemsavgifter aviseras och att medlemsmatrikeln hålls aktuell. Styrelsen har också ansvaret för att se till att verksamhet bedrivs inom ramen för det ändamål medlemmarna har kommit överens om.
Vad händer då när föreningsaktiviteten avtar i sådan grad att man börjar tala om en vilande förening? Medlemsantalet kan ha minskat i sådan utsträckning att det inte finns tillräckligt antal spelare i ett lag eller aktiva för deltagande i tävlingar. Att föreningen inte deltar i SF:s tävlingsverksamhet kan av detta SF anses som att föreningen betraktas som vilande, men det är då inte föreningen i sig som är vilande utan dess tävlingsverksamhet. För att få vara kvar som medlem i ett SF måste föreningen bedriva sådan idrottslig verksamhet som administreras av detta SF (se 8 kap. 1 § RF:s stadgar), men något krav på att man måste delta i organiserad tävlingsverksamhet finns inte. Föreningen kan således gå på "sparlåga" några år, men den kan inte helt upphöra med vare sig den idrottsliga verksamheten eller med att se till att följa de åligganden i övrigt som stadgarna ställer upp.
Skulle däremot den idrottsliga verksamheten i föreningen helt upphöra, då finns för det första inte längre någon grund för medlemskap i SF, och därtill får man ta sig en funderare på om föreningen överhuvudtaget uppfyller det ändamål som medlemmarna har fastslagit. En bandyklubb som inte längre sysslar med bandy – kan den överhuvudtaget existera? I detta läge måste styrelsen agera genom att ta upp frågan om föreningens existens till behandling på föreningens årsmöte. Det blir således medlemmarnas ansvar att fundera på vad som ska hända med föreningen.
Helt omöjligt är det inte att det finns medlemmar som till exempel tycker att föreningen kanske skulle börja med bouleverksamhet istället, och genom ändring av föreningens ändamålsparagraf kan bandyklubben komma att omvandlas till en bouleklubb. Är medlemmarna inte intresserade av fortsatt verksamhet i någon form återstår enbart att fatta beslut om nedläggning av föreningen.
Insomnad förening Skulle föreningsstyrelsen inte fungera som den bör och medlemmarnas intresse av föreningen är alltför svalt, kan den situationen uppkomma att föreningen lugnt och stilla somnar in. Verksamheten har avstannat, styrelsen kallar inte till årsmöten och törnrosasömnens i vissa fall mångåriga stillhet inträder. Vad händer då med föreningen?
I avsaknad av särskild tillsynsmyndighet för ideella föreningar (jfr 11 kap. 18 § Lagen om ekonomiska föreningar) bör i detta läge ett stort ansvar vila på respektive SF, som bland annat har att se till att dess medlemsföreningar uppfyller de skyldigheter föreningen har inom ramen för medlemskapet i SF. En förening som inte längre betalar medlemsavgift ska påminnas härom, och inom ramen för detta bör det också finnas en undersökningsplikt att tillse att föreningen på ett eller annat sätt väcks ur sin slummer. Ett uppvaknande som åtminstone kan leda till att föreningen läggs ned i vederbörlig ordning, och som gör att de tillgångar som kan finnas i föreningen kommer annan idrottslig verksamhet till nytta.
För en tid sedan uppdagades i samband med att föreningen A skulle avyttra en fastighet (idrottsplats) att A inte var lagfaren ägare till denna. Enligt fastighetsböckerna ägdes idrottsplatsen av en äldre förening (B), som somnat in för ett flertal år sedan, och vars verksamhet helt enkelt utan formella beslut hade övertagits av A. Eftersom A inte var ägare av fastigheten kunde man inte heller sälja den, även om man faktiskt hade "tagit över" all verksamhet från B. För att komma ur denna situation fick A hjälp av det DF man tillhör och i samråd med kommunen utlystes i ortstidningen ett extra årsmöte i föreningen B. Till årsmötet kom ett antal personer som befanns fortfarande vara medlemmar i B och med vederbörlig hjälp kunde man fatta beslut om nedläggning av B, innebärande bland annat att fastigheten kunde överföras i A:s ägo.
Sensmoralen i detta är att med ökad föreningskunskap i föreningar och förbund så skulle mycken tid och kraft kunna besparas från föreningsadministrativt krångel och istället läggas på det som utvecklar vår idrottsverksamhet.