Föreningens beslutande organ (4 §) och firmatecknare (5 §)
I de allra flesta föreningars stadgar står att föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen. I RF:s stadgemall för idrottsföreningar (Normalstadgarna) finns regeln införd under 4 §. Nära kopplad till föreningens beslutande organ är de personer som har behörighet att teckna föreningens firma, det vill säga vilka som är föreningens firmatecknare (Normalstadgarnas 5 §).
Det som kan vara av särskilt intresse att notera angående paragrafen om föreningens beslutande organ är kanske inte i första hand vad som står i den, utan snarare vad som uttryckligen inte är angivet. Att årsmötet (inklusive extra årsmöte) är föreningens högsta beslutande organ torde ingen tvivla på. För övrigt brukar man lika ofta benämna årsmötet för stämma, men det förtar inte att det är föreningens högsta beslutande organ och att det är föreningens medlemmar som utgör detta. Att styrelsen är föreningens högsta beslutande organ när årsmötet (stämman) inte är samlat torde också stå klart för var och en. Men, var i beslutandeordningen kommer sektionsårsmöten, sektionsstyrelser, kommittéer, klubbdirektörer, chefstränare med flera in?
En grundläggande förutsättning för att en förening överhuvudtaget ska föreligga i juridisk mening är att ett antal individer har gått samman och träffat avtal (antagit stadgar) om att i organiserad form samverka för ett gemensamt ändamål, samt att man för detta har utsett en styrelse som ska företräda föreningen. Stadgarna måste uppfylla en viss standard för att betraktas som fullständiga stadgar. En viktig del i denna standard är att det finns regler om hur föreningsbeslut kommer till stånd. Hur föreningsbesluten tillkommer är i grunden beroende av hur föreningen är organiserad, och därför är det viktigt att känna till vilka allmänna principer som gäller för de olika beslutande föreningsorganen.
En av de viktigaste principerna på organisationsrättens område är att förekommande föreningsorgan inom samma beslutskedja står i ett hierarkiskt förhållande (rangordning) till varandra. Detta innebär att underordnade organ i föreningen har att följa de beslut och instruktioner som överliggande organ i beslutskedjan har fattat. I en förening är årsmötet (extra årsmöte) det högsta beslutande organet. Härunder kommer föreningens styrelse, och under föreningsstyrelsen kommer, enligt den beslutsordning som föreningen bestämmer, sektionsstyrelse, kommittéer, funktionärer, anställda i föreningen med flera. Medlemmarna, samlade till årsmöte, är det högsta beslutande organet och bestämmer således ytterst över föreningen. Styrelsen har fått medlemmarnas förtroende att sköta föreningens verksamhet mellan årsmötena, och agerar inom ramen för föreningens stadgar och årsmötets beslut.
Styrelsen kan med beaktande härav delegera befogenheter ner i föreningshierarkin till sektionsstyrelser, kommittéer, tränare/funktionärer och till anställda (se firmateckning nedan).
Skulle det formella hierarkiska förhållandet vara annorlunda än det ovan beskrivna, föreligger risk för att föreningens juridiska status kan ifrågasättas. I klartext bör kraftfull varning utfärdas bland annat för de flersektionsföreningar i vilka sektionerna vuxit sig så självständiga att föreningsstyrelsen och föreningsårsmöte i praktiken inte längre utövar formell beslutanderätt över sektionen och de underlydande sektionsstyrelserna. I dessa föreningar måste omgående åtgärder vidtas för att bringa ordning i den formella organisationen. I föreningar där klubbdirektören, eller kanske till och med chefstränaren, tagit över styrandet, har vi primärt ett problem av demokratisk natur, men även i dessa föreningar måste åtgärder vidtas för att inte föreningen på sikt ska gå överstyr.
FIRMATECKNING
I normalstadgarnas 4 § anges att föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer. Att styrelsen i sin helhet alltid är firmatecknare är självklart eftersom det alltid måste finnas en styrelse. Av både praktiska och andra skäl kan styrelsen besluta att delegera firmateckningsrätten till andra företrädare för föreningen.
Det finns inga gränser för hur långt ned i föreningshierarkin denna rätt kan delegeras, men föreningsstyrelsen måste hela tiden vara medveten om att den genom delegeringen inte kan frånhända sig ansvaret för föreningens skötsel. Styrelsen bör därför, samtidigt som man utser andra firmatecknare, sörja för att det finns ett återrapporteringssystem för kontroll och uppföljning. De personer som får firmateckningsrätt är behöriga företrädare och kan ingå avtal i föreningens namn (teckna föreningens firma), men bara inom den befogenhet som föreningsstyrelsen angivit. Ramarna för det senare ankommer det på föreningsstyrelsen att fastställa.