Jag har ju med viss regelbundenhet använt denna spalt för information om utredningar om idrottens skatte- och avgiftsproblematik sedan decembernumret 2001. Inledningsvis handlade informationen om idrottens egen utredning - som genomfördes av RF:s Juridiska kommitté och som var färdigställd 2003 - och därefter om den statliga utredning som den dåvarande socialdemokratiska regeringen beslutade om i juni 2004.
Den kom att anta namnet Idrottsskattekommittén (ISK) och lämnade sitt betänkande (SOU 2006:23, "Nya skatteregler för idrotten") i mars 2006. Efter sedvanlig remissbehandling kan sammanfattningsvis påstås att remissinstanserna - inklusive Skatteverket - var övervägande positiva, med den reservationen att övriga folkrörelse-Sverige ansåg att även deras föreningar borde omfattas av regelförändringarna.
Vilka förslag som ISK lade fram, lämnar jag av utrymmesskäl utanför här, men jag vill understryka att RF i januari i år skrev till finansminister Anders Borg med den enkla frågan: "Varför händer inget med ISK:s förslag?". Något svar har i skrivande stund ännu inte erhållits. Däremot har RF numera nåtts av det officiella budskapet att några lagändringsförslag utifrån ISK:s betänkande i vart fall inte är aktuella just nu. Det skedde i och med att finansminister Borg besvarade skriftliga frågor från riksdagsledamöterna Lars Wegendal (s) och Hans Backman (fp) med anledning av det uttalande som gjordes av RF-stämman i Örebro i mitten av maj.
I sitt svar den 30 maj konstaterar Borg att ISK fann att "en stor del av de problem som har uppmärksammats i samband med idrottslig verksamhet rör bestämmelser som gäller för ideella föreningar i allmänhet. De svårigheter som idrottsföreningar kan uppleva gäller därför inte sällan även för ideella föreningar som ägnar sig åt annan verksamhet än idrott. Kommitténs uppfattning var att de förändringar som föreslogs skulle kunna omsättas till att gälla för alla ideella föreningar. Denna uppfattning delades av en majoritet av remissinstanserna."
Han fortsätter med att det inom Regeringskansliet för närvarande pågår "ett arbete med att ta fram direktiv till en utredning som ska se över reglerna om skattskyldighet för stiftelser och andra juridiska personer som utövar allmännyttig verksamhet. Huvuduppgiften är att utarbeta ett modernt och ändamålsenligt system för beskattningen och därvid sträva efter att åstadkomma enkla och tydliga regler", och att hans avsikt är att utan att minska det totala skatteuttaget låta den planerade utredningen även se över de ideella föreningarnas skattesituation.
Vi väntar nu på regeringsbeslutet om direktiv för en översyn som beräknas komma under sommaren 2007. Och slutsatsen är given: Några lagändringar i den av RF önskade riktning som ISK pekade ut kommer att dröja i flera år. Och samtidigt är risken uppenbar att de ideella föreningarnas frågor kommer att få stå tillbaka för stiftelsernas skattefrågor. Motsvarande kunde vi till exempel konstatera i mitten på 90-talet då betänkandet SOU 1995:63 ("Gula faran" kallad av initierade) presenterades, och sedan efter cirka åtta år förpassades till "cylinderarkivet" utan att ha lett till någonting. Risken känns uppenbar att motsvarande kan ske igen.
Jag har förståelse för att vissa av förslagen bör beredas ytterligare utifrån andra folkrörelseföreningars situationer, men ifrågasätter främst varför till exempel inte ISK:s förslag - som har sitt ursprung i en framställan från Skatteverket till ISK - att slopa reklamskatteskyldigheten för alla typer av ideella föreningar redan nu införs. Det skulle kunna ske genom ett "penndrag" och enligt ISK kosta statskassan cirka 72 Mkr. När jag samtidigt kan konstatera att regeringen just i dagarna lagt ett förslag gällande reklamskatteförändringar som främst rör de gratisutdelade dagstidningarna, som beräknas kosta statskassan cirka 100 Mkr, blir regeringens brist på agerande än svårare att acceptera.
Inte heller ISK:s av Skatteverket tillstyrkta förslag att höja gränsen för kontrolluppgiftsskyldighet från nuvarande 100 kronor till 1 000 kronor för samtliga ideella föreningar bör kräva ytterligare utredning, enligt min uppfattning. Motsvarande skulle också kunna påstås gälla förslaget om var idrottsdomaren etc ska ha sitt "tjänsteställe". Detta om besvikelsen.
En positiv nyhet inom området!
Samtidigt ska vi konstatera att även idrotten kommer att dra ekonomisk nytta av lagändringen från och med den 1 juli i år, då arbetsgivaravgifterna för de som vid ingången av ett kalenderår fyllt 18 men inte 25 år (födelseåren 1982-1988 i år) sänks från 32,42 procent till 22,71 procent. Om mottagaren är att betrakta som idrottsutövare så krävs ju dock att denne under året kommer upp i ett halvt prisbasbelopp (20 150 kr i år) eller mer i avgiftspliktig ersättning för att det i det enskilda fallet ska ge ekonomiska effekter.
Med dessa mestadels negativa rader önskar jag en trevlig idrottssommar.