"Jag är revisor i många föreningar. Fråga uppkommer ibland om stadgeregeln i normalstadgarna som anger att arbetstagare inte kan väljas till styrelseledamot. Men, vad gäller för det omvända - kan exempelvis styrelseledamot vara huvudtränare och/eller kanslist? Är det underförstått i normalstadgarna att styrelseledamot inte kan utses till funktionär/kanslist/huvudtränare, eller är det bara det omvända förhållandet som gäller?"
En bra och viktig fråga som återkommer med jämna mellanrum. Regeln finns inte bara i den stadgemall (RF:s normalstadgar för idrottsföreningar) som många föreningar använder som utgångspunkt för sina egna föreningsstadgar. Regeln finns sannolikt även i samtliga specialidrottsförbunds (SF) stadgar, det vill säga är en förutsättning för att förening ska få vara medlem i detta SF. Den finns även med som en övergripande "måste-regel" i 3 kap. 1 § RF:s stadgar.
Regeln är i stadgarna utformad som en valbarhetsregel, vilket innebär att den som är arbetstagare i en förening inte är valbar till föreningens styrelse, det vill säga årsmötet kan inte välja en person som är arbetstagare i föreningen. För övrigt gäller enligt 3 kap 1 § RF:s stadgar att arbetstagare inte heller kan väljas till revisor eller till ledamot i valberedning.
Ibland kan problem uppkomma när det gäller att avgöra vem som är att anse som arbetstagare. I arbetslivet talas om anställd i olika former såsom tillsvidareanställd, visstidsanställd, projektanställd och så vidare. I vissa sammanhang talas även om timavlönad, om arvoderade personer etc. Inom arbetsrätten görs skillnad mellan att vara arbetstagare och att vara uppdragstagare. Generellt kan något förenklat sägas att en uppdragstagare inte omfattas av det anställningsskydd som arbetstagare har. Så betraktas till exempel en vald styrelseledamot som uppdragstagare i det fall arvode utgår för uppdraget. En styrelseledamot väljs till sitt uppdrag och arvodet/lönen (som årsmötet normalt fastställer) upphör i den stund ledamoten inte längre blir vald.
Men även andra än styrelseledamöter kan vara uppdragstagare och i de lägena kan det bli gränsdragningsproblem. Uppdragstagare är en person som utan att vara anställd hos uppdragsgivaren träffar avtal med denne om att utföra visst arbete. Frågan om en person är arbetstagare eller uppdragstagare kan ibland tyckas vara "flytande", och valbarheten får då i första hand avgöras utifrån om det är lämpligt eller inte att personen ifråga sitter i styrelsen. Är det lämpligt att den arvoderade tränaren/uppdragstagaren sitter i styrelsen?
I grunden handlar det inte minst om en person blir jävig på grund av att han/hon i styrelsen kan besluta om sådant som påverkar den egna situationen (inte minst i ekonomiskt hänseende) i förhållande till föreningen. Vad gäller arbetstagare kan också sägas att det inte är riktigt "hälsosamt" för den demokratiska ordningen i föreningen om de som har idrotten som yrke också låter sig väljas av medlemmarna som förtroendevalda. I det fall missnöje finns med förtroendevalda kan medlemmarna alltid välja nya ledamöter, och utan att närmare behöva motivera detta. Men att säga upp en arbetstagare från sin anställning kan enbart ske inom de ramar som arbetsrätten uppställer.
Skulle det "omvända förhållandet" bli aktuellt, att en förtroendevald ledamot blir anställd av föreningen, uppkommer en situation som valbarhetsregeln i sin nuvarande utformning inte direkt täcker in. Men enligt min mening får det då ses till syftet med regeln, och eftersom syftet är helt klart blir min rekommendation att personen ifråga ska avsäga sig ledamotskapet i styrelsen. Detta är också något som föreningen bör klarlägga/villkora i samband med själva anställningsförfarandet.