Vad gör man när det visar sig att endast sju av föreningens tvåhundra medlemmar dyker upp på årsmötet? Vad händer om ungdomssektionens samtliga röstberättigade för första gången dyker upp på årsmötet och hotar att köra över de traditionella årsmötesrävarna genom att rösta för nedläggning av seniortennisen till förmån för utökade ungdomsaktiviteter?
I båda fallen gäller att årsmötet är beslutfört (beslutsmässigt) med det antal röstberättigade medlemmar som (personligen) är närvarande vid mötet (jfr 18 § RF:s normalstadgar). Ett litet antal medlemmar kan således genom majoritetsbeslut på ett årsmöte bestämma över den stora och i dubbel bemärkelse "tysta majoriteten", medlemmar som stannar hemma på sofflocket.
Självklart är det inte bra om endast en minoritet av föreningens medlemmar kommer på föreningens årsmöten. Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ och det tillfälle där medlemmarna bland annat beslutar om föreningens verksamhetsinriktning och ger sitt förtroende till den styrelse de vill se sig företrädda av och därmed väljer. Skulle utvecklingen gå dithän att medlemmarna av olika anledningar nöjer sig med att bara konsumera sin idrott, och överlåter till en mindre skara "föreningsproffs" att bestämma vid årsmöten och styrelsemöten, äventyras hela föreningens existens och frågan är om föreningen då överhuvudtaget kan sägas vara en demokratisk ideell förening.
Beslut och omröstning (jfr 19 § RF:s normalstadgar)
I den normala föreningen med engagerade medlemmar fattas de flesta årsmötesbesluten genom att medlemmarna ljudligt svarar "ja" på mötesordförandens fråga om ett förslag kan bifallas eller avslås. Detta förfaringssätt kallas beslut genom (eller med) acklamation (ljudligt bifallsrop). I det fall delade meningar finns i frågan, kan det ibland förväntas att någon medlem ropar "votering". Om votering begärs skall omröstning med rösträkning ske.
Erfarna mötesordföranden brukar dock först lyssna med mötet om de kan gå med på en så kallad försöksvotering. Medlemmarna kan då genom till exempel handuppräckning visa bifall respektive avslag, eller alternativt upplåta sin stämma på de förslag som presenteras, det vill säga ropa "ja" för bifallsyrkandet och "ja" för avslagsyrkandet. Om det är uppenbart hur försöksvoteringen utfaller brukar mötet låta sig nöja härmed utan att det exakta antalet rösterna räknas.
Om det inte går att skilja förslagen genom försöksvotering, får rösträkning ske enligt röstlängden. Viktigt att notera från normalstadgarna är att omröstning i sakfrågor alltid ska vara öppen och att medlemmarna därmed är beredda att offentligt stå för den uppfattning de har. Vid val kan däremot begäras att omröstningen sker med slutna valsedlar.
Alla beslut som tas efter votering fattas antingen med enkel eller med kvalificerad majoritet.
Enkel majoritet är antingen absolut eller relativ. Med absolut majoritet menas mer än hälften av antalet avgivna röster. Vid val får beslut fattas med relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur nämnda antal röster förhåller sig till antalet avgivna röster. Med kvalificerad majoritet menas att inte blott flertalet av de röstande bifaller förslaget utan att flertalet måste utgöras av till exempel minst 2/3 eller 4/5 av antalet röster för att bifall till förslaget skall erhållas. Stadgarna anger vad som gäller.
Vid beslutsfattandet gäller således majoritetsprincipen. Majoritetens vilja blir den styrande i föreningen. Skulle någon av minoriteten inte dela majoritetens mening finns möjlighet att markera detta genom att begära en reservation till protokollet. Vill det sig riktigt illa kan personen ifråga anse att beslutet ligger så långt från hans uppfattning att han inte längre vill stanna kvar som medlem i föreningen. Medlem har en självklar rätt att få lämna föreningen, och därmed inte behöva följa majoritetens beslut i frågan. De som väljer att vara kvar i föreningen förväntas däremot sluta upp bakom majoritetens beslut och respektera detta.