Med drygt 20 000 idrottsföreningar finns knappast en vit fläck på Sveriges karta. Från Riksgränsen i norr till Smygehuk i söder – överallt finns idrotten representerad. Det finns platser, framförallt gamla bruksorter, där idrotten är den samlande aktiviteten för invånarna, och det finns samhällen där antalet medlemmar i idrottsföreningen är större än antalet mantalsskrivna.
Överallt träffas gamla och unga, män och kvinnor, icke handikappade och handikappade, infödda svenskar och invandrare med idrotten som gemensamt intresse. Och överallt hålls verksamheten levande genom föreningens ideella ledare.
Ideella ledare idrottens drivkraft
Den svenska modellen står och faller med idrottsledarens frivilliga engagemang. Cirka 600 000 svenskar beräknas ha ett eller flera ledaruppdrag inom den svenska idrottsrörelsen. De allra flesta genomför sin ledargärning utan ett öre i ersättning. De verkar i styrelser på olika nivåer, som tränare, ungdomsledare, funktionärer, lagledare med mera.
Drivkraften bakom idrottsledarnas engagemang är inte pengar eller önskan om egna framgångar. För många är det ett sätt att ”betala tillbaka” för de år man själv var aktiv. För andra börjar engagemanget i de egna barnens idrott och fortsätter långt efter att barnet/barnen har lämnat hemmet.
Gör man tankeexperimentet att idrottsledarna fick betalt motsvarande en fritidsledarlön skulle det kosta samhället cirka 15 miljarder kronor per år. Det skulle kräva en rejäl skattehöjning i varje kommun.
RF och SISU Idrottsutbildarna har ett ungdomsråd som arbetar för att fler unga ska ta fler ledande roller som organisationsledare i styrelser och kommitteer. De har ungdomsdelaktighet i fokus. Rådet arbetar för att alla idrottsförbund och stödorganisationer som RF och SISU Idrottsutbildarna har en fungerande ungdomsdelaktighet och en plan för hur organisationer arbetar med frågan.
Läs mer om ungdomsrådets arbete på deras webbplats.
Idrottsrörelsen är demokratiskt uppbyggd. Som medlem i en ideell förening blir man nämligen ganska snart involverad i den demokratiska processen. Och RF godkänner bara ideella föreningar som medlemmar.
Ideella föreningar styrs av stadgar, vilka i sin tur kräver demokrati i form av årsmöten, styrelse, valberedning, motionstid och så vidare. I en tid då i princip alla organisationer utom idrottsrörelsen tappar medlemmar blir idrottens del i den demokratiska skolningen extra viktig.
RF-stämman anger färdriktningen
RF-stämman är idrottens egen "riksdag". Dit kommer 21 representanter från distriktsidrottsförbunden och cirka 185 från något av de 68 specialidrottsförbunden. Förutom val till Riksidrottsstyrelsen ägnar sig stämman åt att lägga ut idrottens färdriktning för i första hand de närmaste två åren. Ombuden tar ställning till motioner i olika frågor och beslutar också om någon ny idrott ska tas in i familjen.