– Föreningspooler kan bli en viktig resurs för idrotten. Nu tar Riksidrottsförbundet över stafettpinnen från Trygghetsrådet och vi kommer att sprida kunskapen till våra 21 distrikt, säger Riksidrottsförbundets generalsekreterare Erik Strand.

I föreningspooler är grundtanken att flera föreningar delar på en arbetsstyrka. De anställda arbetar inte för en enskild förening utan för alla som ingår i poolen. En arbetsledare fördelar, precis som på vilket arbetsplats som helst, arbetsuppgifterna.

Rekommendationen har tagits fram i ett projekt under 2009-2011, med erfarenheter från ett tiotal föreningspooler, med tre ledstjärnor:

• En föreningspool tar ett stort socialt ansvar genom att ge fler personer möjligheter till arbete.
• En föreningspool är en gemensam, effektiv och utvecklande arbetsplats som dessutom avlastar föreningens styrelse tid och kraft i rollen som arbetsgivare.
• De anställda på arbetsplatsen rustas och utvecklas för att kunna möta nya utmaningar inom eller utanför organisationen.

Föreningspooler vänder sig i första hand till idrottsföreningar men också till mindre idrottsförbund och erbjuder främst administrativ service och/eller praktisk vaktmästarservice.

Riksidrottsförbindet rekommenderar föreningarna i poolen att bilda en ekonomisk förening eller ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. De föreningspooler som finns idag har i startfasen finansierats bland annat genom samarbete med kommunen, länsstyrelsen, Tillväxtverket och EU:s strukturfonder.

Erfarenheterna visar att det krävs en starttid på två till tre för att etablera en föreningspool.

För mer information kontakta

Erik Strand
Generalsekreterare
Riksidrottsförbundet
0733-92 98 00

Föreningspooler – en rekommendation (pdf)

Läs mer om föreningspooler