Supportrar, föreningar och förbund inom svensk idrott gör mycket för att skapa bra idrottsarrangemang. Nationell samordning för att motverka brottslighet i samband med idrottsevenemang, Kulturdepartementet och Riksidrottsförbundet bjöd på torsdagen in till seminarium om supporterkultur i Riksidrottsmuseets lokaler. Anledningen var framförallt att prata om det positiva arbetet som alla idrottsentusiaster gör.

2007 uppstod Svenska Fotbollsupporterunionen (SFSU). Anledningen var att alla supporterföreningar runt om i landet hade gemensamma problem men jobbade parallellt. Nu sköter SFSU alla gemensamma relationer med myndigheter och förbund.
– Vi är inte alltid överens om vad som är positiv supporterkultur. Vi tycker att positiv supporterkultur mår bra av frihet så att goda exempel kan växa och få kraft utan att stoppas av styrning, sa Victor Capel, ordförande i SFSU.

En av alla de supporterföreningar som finns i Sverige är Järnkaminerna  som stöder Djurgårdens IF. Medlemmarna där lägger stor vikt vid att följa med på bortamatcher. När bortasupportrar köper mat, dryck och biljetter innebär det en bra ekonomisk affär för kommunen. Järnkaminernas ordförande Dan Blomberg hyllade framförallt de unga supportrar som angagerar sig i att skapa tifon, läktararrangemang innan matcherna.
– De lägger ner jag vet inte hur många timmar på att till exempel skapa gigantiska flaggor som bara är uppe i några sekunder. För mig är tifon den mest spännande konstformen. Ute i Europa pratar man inte så mycket om spelet i Allsvenskan, men Allsvenskans tifon nämns med respekt, sa han.

I IFK Göteborg har styrelseledamoten Lars-Rune Bohlin och de andra i föreningen tagit fasta på att skapa relationer till fansen. Tillsammans med representanter i alla de supportergrupperingar som finns kring föreningen har Lars-Rune Bohlin kontinuerliga möten. Supportergrupperna ger sina synpunkter på föreningen och vice versa. Ibland händer det parterna kommer överens om att till exempel inte använda bengaler, men vid nästa match glöder läktarna röda i alla fall.
– Då gäller det att vara vidsynt. Det är bara att fortsätta att jobba, jobba, jobba med kommunikationen. Den får aldrig brytas, sa Lars-Rune Bohlin.

Förra året tog svensk fotboll initiativet till att föreningar i Allsvenskan ska ha en Supporter Liaison Officer (SLO) anställd. En form av samordnare mellan supportrar och klubb, och ibland mellan supportar i olika föreningar. Idag har alla Allsvenska föreningar och en i Superettan, Hammarby IF, en SLO.

Peter Åhlander är SLO i Malmö FF. Han hjälper supportrar med frågor som till exempel handlar om varför priserna på bortaläktaren är högre, hur en supporter gör för att skriva en motion till årsmötet eller vad som händer med en ung kille som har bråkat på ståplatsläktaren. I september beslutade Malmö FF tillsammans med polisen att supportrar var tvungna att ta särskilda bussar till derbyt mot Helsingborgs IF. Peter Åhlander satte sig då ned med SLO i HIF och representanter från lagens supportergrupper.
– Supportrarna kom överens om att Malmö-supportrarna skulle ta en annan väg till Olympia och lämna Helsingborgs stadskärna helt fri. I gengäld skulle Malmö-supportrarna få ha en marsch till arenan, berättade Peter Åhlander.

Även Olga Persson, förbundssekreterare i Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, håller med om att kommunikation är viktig. Hon menar att det råder en kultur på arenorna som kommer direkt ur machofabriken. Maskulint och våldsamt beteende ger makt och status. Jakob Uddeholt, SLO i Hammarby IF, sade att han var intresserad av att råda bot på machokulturen och få fler kvinnor att gå på Hammarbys matcher. Men han undrade hur han skulle bära sig åt.
– Det måste finnas modiga personer som vågar lyfta frågan. Sen måste konsekvenserna av machokulturen lyftas fram. Forskning visar att män i machokulturer dör tidigare, råkar ut för fler olyckor, har färre nära relationer med andra män, använder mer alkohol och droger, har sämre hälsa och sämre skolresultat, sa Olga Persson.

Läs mer om supporterkultur.