Gruppen på knappt tjugo personer har precis startat sin tvååriga utbildning. På schemat står social ångest, något som många elitidrottare upplever i samband med framför allt tävlingar. Att prestera handlar inte bara om att vinna utan också att våga stå i centrum efter en vinst eller att våga få blickarna på sig under krävande situationer. En av eleverna i skolbänken på Bosön är Cecilia Åkesdotter, världens bästa ITF-taekwondo-utövare under 2011. Efter ett år med EM- och VM-guld avslutade hon en lång idrottskarriär.

– Det verkar finnas både ett behov och intresse ute bland föreningarna i landet efter hjälp med mentala bitar, säger hon och menar att just kombinationen av vetenskaplig grund och egen eliterfarenhet är bra för att kunna hjälpa att nå sina mål i framtiden.

Själv hade Cecilia Åkesdotter ingen mental rådgivning i aktiv bemärkelse under sin egen idrottskarriär men hade tidigt vanan att reflektera över sina tävlingar för att utvecklas. I sitt första VM gick hon till semifinal och fick gå matchen på en upphöjd plattform med tv-kameror som bevakade matchen.

– Innan semifinalen hade jag inte varit nervös men alla kameror störde mig och jag fokuserade nästan mer på dem än på matchen, berättar hon som ett exempel på hur tävlingsprestationen sjönk på grund av yttre omständigheter.

 Erfarenheterna skrev hon ner och tog med sig till nästa tävling. Cecilia Åkesdotter berättar om mentaliteten inom kampsport som har lite av ett antagande i sig att man ska vara stark och självsäker som fighter. En mentalitet som många kanske behöver hjälp att förhålla sig till.

– Drömmen är att jobba med kampsportare i framtiden.

Längst bak i klassrummet sitter Henrik Gustafsson och Andreas Claeson som båda två gått ut utbildningen men som kommit på återbesök för att få ny input i sina jobb. Båda menar att utbildningen gett dem en mer stabil grund att stå på inom den kognitiva beteende terapin som ingår i den idrottspsykologiska genren.

– De som söker sig till idrottspsykologisk rådgivning är ett brett spektra av idrottare och många upplever inte samma stigma att vara sjuka bara för att de tar hjälp av en mental rådgivare, säger Henrik Gustafsson.

I utbildningen riktar sig till bland annat till idrottsledare med egen elitidrott bakom sig, och den här omgången finns bland annat en förbundskapten för ett av Sveriges större specialförbund i klassen. Och någon form av idrottspsykologi läses numera i nästan varje idrottsutbildning.

– Hockeyn har till exempel en idrottspsykolog till varje landslag inklusive ungdomslandslagen, så det är ett spirande intresse ute i landets föreningar och förbund, säger Andreas Claeson.

Mer om SISU Idrottsutbildarnas idrottspsykologiska rådgivarutbildning, KBT