- 96 procent av de ungdomar som idrottar mår fysiskt ganska eller mycket bra.
- De som idrottar som unga är ofta fysiskt aktiva även senare i livet. Det minskar sjukvårdskostnaderna.
Fysisk aktivitet är en viktig skyddsfaktor mot ohälsa. Att satsa på idrotten är också en investering i minskade sjukvårdskostnader för samhället.
Tidiga positiva upplevelser av motion och idrott har stor betydelse för om vi är fysiskt aktiva även senare i livet. Därför påverkar barns och ungdomars motionsvanor inte bara deras hälsotillstånd just nu, utan även deras framtida hälsa.
Idrottsungdomar mår bättre
En studie som Ungdomsstyrelsen har gjort visar att 96 procent av de ungdomar som idrottar säger sig må fysiskt mycket bra eller ganska bra. 54 procent bland idrottarna mår mycket bra, jämfört med 26 procent bland de icke idrottande ungdomarna.
Rökning och alkohol brukas också, i lägre grad hos idrottande ungdomar jämfört med de som inte idrottar, enligt samma studie. Sju procent av de idrottande ungdomarna har druckit alkohol minst en gång i veckan jämfört med cirka 14 procent bland övriga ungdomar. Tre procent av idrottarna har rökt minst en gång i veckan jämfört med cirka 14 procent bland de övriga.
Listan på vilka positiva fysiska effekter vi får när vi rör på oss är lång.
- Minskar dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar
- Ger kraftig minskning av åldersdiabetes
- Minskad risk för frakturer (förebygger benskörhet och ökar benmassan)
- Ökar muskelstyrkan och hållfastheten i senor och ligament
- Förbättrar balans och koordinationsförmåga
- Minskar risk för tjocktarmscancer
- Minskar risk för belastningsskador
- Påverkar övervikt/bibehåller idealvikt
- Fysisk aktivitet är bättre än många piller - här finns en enorm möjlighet till förbättrad folkhälsa.