- Idrottande ungdomar har en bättre relation till sina kompisar än sina icke idrottande jämnåriga.
- Mobbning, nollning och trakasserier är betydligt ovanligare inom idrotten än exempelvis i skolan eller i arbetslivet
”Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapet i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig.” Så står det i Idrotten vill, och detta bekräftas också i den tidigare nämnda Temostudien om idrottens sociala betydelse. Drygt 50 procent anger kompisar som ett huvudsakligt skäl till att de tränar och tävlar, betydligt fler än de som exempelvis anger tävlandet i sig (40 procent).
90 procent av idrottsungdomarna säger sig också ha en mycket eller ganska positiv relation till sina idrottskamrater, medan bara en procent har en ganska negativ och ingen har en mycket negativ relation.
Positiv relation till ledare
Gemenskapen omfattar inte bara de jämnåriga lagkamraterna utan också de vuxna ledarna. 78 procent av de idrottsaktiva ungdomarna tycker att de har en mycket eller ganska positiv relation till sina ledare. Bara två procent tycker att relationen är ganska negativ och ingen att den är mycket negativ. I Ungdomsstyrelsens studie säger dessutom var femte idrottsaktiv ungdom att idrottsledaren har stor betydelse för dem även utanför det rent idrottsliga.
Tryggare inom idrotten än skolan
Tre av fyra ungdomar känner också uppskattning och 65 procent känner trygghet inom idrotten. Detta är betydligt högre siffror än de ungdomarna anger för skolan eller arbetet. Och betydligt färre känner uppskattning i hemmet.
I tidningarna har det på senare tid skrivits en hel del om negativa fenomen inom idrotten, som direkt motverkar gemenskapen, exempelvis mobbning, nollning och olika former av trakasserier. Både Temostudien och Ungdomsstyrelsens studie visar emellertid att detta är ovanligt, betydligt ovanligare än t ex i skolan.
Mobbing och nollning ovanligt
I Temostudien uppger ingen att de blivit regelbundet mobbade under det senaste året, medan tre procent säger att det hänt vid enstaka tillfällen. Detta ska jämföras med att tio procent säger sig ha blivit mobbade vid fler eller enstaka tillfällen i skolan och/eller på arbetet.
Nollning säger sig sex procent av idrottsungdomarna ha upplevt inom idrotten, medan 22 procent av alla ungdomar har varit med om det i skolan eller på arbetet. Men då ska man också komma ihåg att endast sex procent tyckte att denna nollning var något negativt medan 55 procent upplevde den positivt.
Trakasserier marginellt förekommande
98 procent av idrottsungdomarna säger i Temostudien att de aldrig upplevt någon form av sexuella trakasserier inom idrotten. De två procent som varit med om det har framför allt hört olika former av kommentarer. I Ungdomsstyrelsens studie har ungdomarna också fått svara på frågan om de blivit socialt trakasserade, t ex att andra ”retar dig, viskar eller skämtar om dig”. Bara en procent säger att detta hänt i idrottsföreningen medan 19 procent säger att det hänt i skolan.