- Idrottsaktiva ungdomar mår bättre, är mer positiva till livet och ser också mer positivt på framtiden än sina icke idrottande kamrater
”En sund själ i en sund kropp” har alltid varit idrottens devis. Flera aktuella rapporter tyder också på att vi lyckas leva upp till den, dvs att idrottsutövare mår bättre, inte bara fysiskt utan också psykiskt.
Idrotten ger en positiv livssyn
Hösten 2004 gjorde Temo på uppdrag av RF och BRIS en studie om idrottens sociala betydelse. Av den framgår bland annat att en stor majoritet, 87 procent, av de idrottsaktiva ungdomarna, ser mycket eller ganska positivt på framtiden, jämfört med 74 procent bland icke idrottande ungdomar. Bara två procent av idrottarna ser pessimistiskt på framtiden, jämfört med sex procent bland ickeidrottarna.
En avstressande miljö
Många idrottande ungdomar (64 procent) säger också att de blir mindre stressade när de idrottar. Andra undersökningar, t ex från Barnombudsmannen, visar att skolan är det helt dominerande stressmomentet. Många använder alltså idrotten för att stressa av från skolans krav.
Ett intressant faktum i Temostudien är att ungdomar med utländsk bakgrund i ännu högre utsträckning stressar av från vardagens press när de tränar.
Huvudvärk, magont och sömnsvårigheter är tre typiska symptom på stress och psykiska problem. I en studie Ungdomsstyrelsen gjort av barn- och ungdomsidrotten 2005 framkommer det att aktiva idrottsungdomar i klart mindre utsträckning upplever sådana symptom än deras icke idrottande kamrater.