Allt fler föreningar uppnår den aktningsvärda åldern av 100 år. På lördagen var det Mjölby AI som firade sitt 100-årsjubileum. Detta firades naturligtvis och mest anmärkningsvärt var att man bland annat fick en gåva på 100 000 kronor. Det var några äldre gentlemän som sköter föreningens Loppis som överraskade med den väl tilltagna penninggåvan. Självklart fanns Östergötlands Idrottsförbund med bland gratulanterna, representerade av Hedersledamoten Gillis Persson.
För egen del tillbringade jag lördagen på Rässnäsfältet i Motala. Min egen förening, som för övrigt fyllde 80 år på fredagen, arrangerade Klassfotboll. Nästan 300 barn spelade matcher, hoppade hoppborg, blev ansiktsmålade och testade hur hårt man kunde skjuta. Allt under överinseende av föräldrar, mor- och farföräldrar och så klasskompisar som valde att avstå själva fotbollsspelet.
Det här är lite av idrott när den är som allra bäst. För hur spännande det än är att se elitidrott i världsklass eller att följa den egna föreningens framfart på en betydligt beskedligare nivå finns det inget som går upp mot att se glädjen hos en liten kille eller tjej när de gör sitt första mål, eller vinner sin första match.
Och att som idrottsledare tillsammans med vännerna i den egna föreningen få vara med om ett sådant här arrangemang känns riktigt riktigt bra. Vi var ett drygt 40-tal personer som hjälptes åt. De yngsta var i de nedre tonåren och den äldsta hade passerat 80 år. Också en härlig bild från idrotten gemenskap.
/Kjell