När Ida-Theres berättar om sin tävlingstaktik så innehåller den varken några konstigheter eller ändringar, hon kör samma modell som hon alltid gjort:
- Jag ger hundra procent hela matchen, i alla matcher. Det är mitt sätt att vara, jag koncentrerar mig stenhårt inför varenda match och uppe på mattan ger jag allt från första sekunden.

EM-segern var viktig för Ida-Theres ur en annan synpunkt: Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) hade sagt att det krävdes guld för att hennes namn skulle komma upp på listan bland de kandidater som de satsar extra på inför OS i London nästa år.
- Jag ska inte påstå att jag kände det som en extra press. Eftersom jag tidigare berättat om min inställning när jag går upp på mattan så skiljde inte sig de fyra matcherna i EM från andra jag brottats, förklarar hon.
Tre års frånvaro hade inte fått tävlingsledningen att glömma Ida-Theres tidigare framträdanden. Hon seedades därför inför kvalomgången och slapp på det viset undan med fyra matcher istället för fem.

I den första ställdes hon mot Tiina Ylönen, Finland, och den slutade i en klar seger för Ida-Theres, 6-0, 6-0. I den andra mötte hon Ana Maria Paval, Rumänien. Rumänskan hängde med hyfsat i den första, 2-0 till Ida-Theres men i den andra perioden, matcherna går över tiden två gånger två minuter, drev svenskan upp tempot, 7-1.
1-0, 1-0 i semifinalen mot ryskan Maria Gurova tyder på att det var en jämn match.
- Jämnare än de två inledande matcherna men jag kände aldrig att hon hotade mig. Jag kontrollerade matchen som jag kunde göra när jag inte behövde chansa för att skaffa mig poäng, säger Ida-Theres.
I finalen svarade den rutinerade moldaviskan Ludmila Christea för motståndet. Ida-Theres vann första perioden med 1-0 och såg sedan till att begränsa rumänskans försök, slutperioden noterades till 1-1.

Tuff inledning på karriären
Ida-Theres ses som en god taktiker på mattan och kväver de flesta av motståndarnas initiativ med hjälp av sitt höga tempo.
- Jag uppträder på precis samma sätt i träningslokalen. När jag börjat min pass så är det träningen som gäller och inget annat. Jag är i lokalen för att träna och då gäller det från första till sista minuten.
Det är snart 20 år sedan, 18 i alla fall, Ida-Theres första gången gick till brottningslokalen för att träna. Platsen var BK Snars lokal i hemstaden Boden, en lokal som Ida-Theres kände väl till sedan många år:
- Min farbror var ordförande i klubben och min pappa var tränare. De första åren var det han som tränade mig och mina kompisar, vi var en liten grupp flickor som brottades.
Ida-Theres tillhör inte den allra första kullen tävlingsbrottande tjejer i vårt land:
- Nej, jag kan nog säga att jag ingår i andra generationen.
Ida-Theres minns sin första match men inte riktigt var den gick:
- Jag är osäker på om det var hemma i Boden eller i Töre, där man också hade flickbrottning.
- Däremot minns jag att jag förlorade matchen mot en tjej från Töre och att jag grät efteråt. Då kom pappa fram till mig och sa ungefär, ”gråt inte, det är ju bara en brottningsmatch du förlorat”.
Efter det har pappa inte haft så många anledningar att behöva trösta Ida-Theres:
- Jag vill minnas att jag förlorade ytterligare några matcher mot min debutmotståndare men sedan jag börjat växa kapp henne förlorade jag inte någon mer gång mot henne.

Bantar fyra kilo inför varje tävling
När det inte handlar om brottning väger Ida-Theres 58-59 kilo. Då hon stiger upp på vågen inför en tävling når inte visaren upp till 55 kilo, hon brottas i 55-kilosklassen. Det innebär att hon slipper tänka på viktminskning inför OS i London:
- Jag påverkas inte av den i mina ögon konstiga kompromissen att vi mot sju viktklasser på vårt internationella program (48, 51, 55, 59, 62, 67 och 72 kilo) bara tävlar i fyra klasser. 51, 59 och 67 är strukna. De som tvingas söka sig till andra viktklasser tror jag väljer att banta, 59-kilostjejerna satsar på att ta sig in i 55-kilosklassen. Det är inget jag funderar över, det är bara till att försöka vinna mot dem jag ställs mot.
I EM har Ida-Theres Nerell visat en enastående överlägsenhet sedan hon efter silvermedaljer 2001 och 2002 började vinna 2004 – hon är obesegrad i Europa sedan dess och klarar inte att svara på vilken europeiska hon senast förlorade mot.
I OS-sammanhang har Ida-Theres inte varit lika framgångsrik. Men också där håller hon avståndet till sina europeiska konkurrenter. Av de sju som placerat sig före henne, hon blev fyra i Atén 2004 och femma i Peking fyra år senare, är sex utomeuropeer. Undantaget är Frankrikes Anna Gomis som slog henna i bronsmatchen i Atén.
Satsningen på London innehåller inga tankar på ”sista chansen”:
- 2016 är jag bara 33 år och som jag tänker just nu har jag inga andra planer än att försöka ta mig dit, säger Ida-Theres och berättar om sitt civila liv:
- Jag arbetar inom socialtjänsten i Osby kommun men bor i Hässleholm där jag tränar de gånger jag inte åker till Hästveda. Jag har nära och bra till jobbet, 13 minuter med tåget. Från den 1 maj i år jobbar jag halvtid. Det ger mig möjligheten att träna minst åtta pass i veckan.
Till saken hör att Ida-Theres också är mamma till Emmy, ett och halvt år.
I flera sammanhang har framgångsrika idrottskvinnor sagt att deras karriärer fått en skjuts efter barnafödande men Ida-Theres säger sig inte ännu ha upptäckt den effekten.
Närmast på programmet står VM i Istanbul, Turkiet, i september och efter det arrangeras en stor internationell tävling i London i december, en slags för-OS. Ida-Theres satsar på båda och just nu är det uppbyggnadsträning som gäller inför den tävlingssäsong som börjar till hösten.
Noteras ska att hon har tre medaljer från sina tidigare VM-starter, silver 2007 och brons från 2002 och 2006.

Månadens Idrottsskåning
Mars 2011
Ida-Theres Nerell
Förening: Hästveda BK
Idrott: Brottning
Född: 18 april 1983
Civilt yrke: Socionom – för tillfället på halvtid, resten av tiden satsar hon på sitt OS-deltagande 2012.
Aktuell merit: Europamästare i brottning, 55-kilosklassen – hennes femte EM-guld, 2004, 2005, 2007, 2008, 2011. En månad innan EM 2011 vann hon SM för tionde gången.

    
ROGER GOTTFRIDSSON