Det finns 2400 idrottsföreningar i c:a 65 olika idrotter och därtill 2300 sportföretag (privata sportverksamheter och arenor, sporthandel, tjänster inom sportmedia mm, restauranger och barer i samband med sportarenor etc). Tillsammans skapar sektorn 14 000 årsarbeten. Sektorn är således en stor och dessutom starkt växande bransch. BruttoRegionProdukten inom sporten är ca 8 000 milj kr i Skåne enligt en försiktig beräkning ( IECSportanalys,2010) vilket är 2,0% av all ekonomiska aktivitet i regionen. Nyckeltalen framgår av denna tabell.
Sportsektorn i Skåne (2010, IEC´s beräkningar)
Offentlig konsumtion netto efter avgifter (löner, lokalhyror, material).
1 100 mkr
Privat konsumtion av kläder, skor, utrustning, resor, boende, avgifter.
6 900 mkr
Summa total konsumtion leder till följande produktion, imp-exp
8000 mkr
Produktion av sportverksamhet från offentlig sektor brutto.
1 200 mkr
Produktion av sportverksamhet från 2300 föreningar, arenabolag etc. brutto.
1000-1300 mkr
Produktion i företag minus export av varor, tjänster = tillförsel Skåne
5 500 mkr
Export av varor och tjänster
(520 mkr)
Offentliga investeringar i sportanläggningar
(150- 250mkr)
Privata investeringar i sportanläggningar
(500-800 mkr)
Summa investeringar i sportanläggningar
(650-900mkr)
Källa: IEC
Genom årliga investeringar på mellan 650 och 900 mkr i växande eller ibland äldre och stagnerande sporter sker en årlig tillväxt i sportsektorn som är större än de övriga näringarna inkl offentlig sektor. Ett tydligt mönster senare år har varit byggande eller planerande av stora multiarenor i de större städerna men också i flera små kommuner.
Strategin i investeringar och tillväxt bör om möjligt utformas efter vilka sporter och kommuner som skall etablera vilka anläggningar, event etc. Antalet jobb år 2020 beräknas bli 28 000 med en genomsnittlig tillväxt enligt riksnivå.
Dagens 14000 årsarbeten (hel- och deltidsarbeten omräknade) finns inom idrottsföreningar, kommunen, andra idrottsorganisationer, arenor med andra ägare, andra företag i handel, service, tillverkning av sportrelaterade produkter samt i byggsektorn kopplat till sportverksamheter. Ett antal av dess jobb stöds genom lönebidrag och andra arbetsmarknadsstöd. Sportsektorns arbetsmarknad är på detta sätt både en hård konkurrensutsatt marknad och en mjuk arbetsmarknad för unga, nyanlända invandrare etc.
De nuvarande ca 14000 idrotts- och sportjobben (årsarbetare) i Skåne skapar skatteinkomster i alla led som uppgår till ca 300 000 kr per år per årsarbete. Därav 120 000 kr till kommunen, 60 000 kr till regionen samt 120 000 kr till staten (främst moms på konsumtion).
Det blir per år totalt 1700 mkr till de 33 kommunerna i skatteintäkter och 850 mkr till regionen. Det visar att sportsektorn är en närande bransch precis som andra näringslivsgrenar men den innehåller också en stor ideell sektor av frivilligt arbete som behöver kommunala anläggningar och bidrag för motion och idrott för barn och ungdom och för grupper som inte har resurser för den motion och den sport som den vill utöva och som bedöms positiv ur samhällsperspektiv.
För varje person som arbetar heltid och som förut var utanför arbete försvinner samhällets kostnader för bistånd, bostadsbidrag mm uppgående till 160 tkr per år samt förbättras fysisk och psykisk hälsa. Genom deras arbete uppstår självförsörjning och skatteinkomster varför samhällsvinsten per rehabiliterad person blir 400 000-600 000 kr per år ,varierande efter typ av arbete.
Ökat antal anställda i sportsektorn i olika anställningsformer har således stor betydelse för offentlig ekonomi vars kostnader sjunker och skatteintäkterna ökar. Sektorn har den unika egenskapen att den skapar sociala och hälsovärden utöver att den skapar jobb och ekonomisk tillväxt. Det finns således starka skäl för regionen, kommuner, idrottsföreningar och sportföretag att samverka på många olika sätt och därmed skapa ännu större tillväxt och fler jobb i denna framtidsbransch.
Björn Anders Larsson
IEC