När Läkemedelsverket nyligen granskade ett antal kosttillskott visade resultatet att 17 av dem visade sig vara läkemedel. Av de 600 sorterade verket ut 66 som potentiella läkemedel och 17 klassades till slut som läkemedel. De övriga 49 hade väldigt små koncentrationer av läkemedel eller var på väg ut ur sortimentet.
- Att Läkemedelsverket genom den här granskningen tar ett ansvar utifrån läkemedelslagen är bra. Förhoppningsvis påverkar resultatet kosttillskottsbranschen i rätt riktning. Men det är bara ett första steg, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.

– Jag har tillsammans med Livsmedelskontrollen Stockholms stad nyligen haft en informationsträff med gymägare, budo- och kampsportsföreningar samt atletföreningar hur man arbetar med kontroll av bland annat kosttillskott, säger Lars Jonsson, antidopingansvarig på Stockholms Idrottsförbund.

Och många kan vara vara dopade utan att veta om det.

Se hela intervjun bland annat Stockholms Idrottsförbunds antidopingansvarig Lars Jonsson här.

Hur viktigt är det att få en förändring i den här frågan?
– Oerhört viktigt ur två perspektiv. Först det idrottsliga att ingen får en fördel och kan fuska sig till bättre resultat. Det andra är samhällsmässigt. Hälsofaran att man inte vet vad man stoppar i sig och vad följderna kan bli.

Vad kan det bli?
– Aggressivitet, kroppslig förändring och depression som i värsta fall kan leda till självmord. 

I augusti i år träffade Riksidrottsförbundet den ansvarige ministern, Eskil Erlandsson, och krävde då bland annat att Sverige ska införa en anmälningsplikt för kosttillskott, något som finns i många andra EU-länder. Riksidrottsförbundet tycker också att Livsmedelsverket centralt ska kunna förbjuda hälsofarliga kosttillskott. Idag måste varje enskild kommun ta ett sådant beslut.