När projektansvarige Roger Filipsson för drygt tre år sedan spånade på lämpliga ämnesområden att koppla ihop med en ansökan till Europeiska Socialfonden, var digital kompetens en totalt okänd term för Västerbottens Idrottsförbund.
- Jag googlade på uttrycket och kom fram till att det måste vara nåt vi kunde satsa på, skrattar Roger på slutkonferensen som hölls förra veckan i Lycksele.
Sedan dess har digitala hjälpmedel som Facebook, blogg, You Tube och Google blivit självklara verktyg för många inom idrotten tack vare Attraktiv Arbetsplats. Projektledarna har hållit utbildning för idrottsanställda och förtroendevalda i digital kompetens i syfte att underlätta och förenkla idrottsföreningarnas vardag. Utbildningen har blivit en sådan succé att SISU Riks nu valt att implementera den i SISU:s ordinarie kursutbud.
-Vi har sett ett förändrat förhållningssätt gentemot sociala medier, och i dag används verktygen till bland annat tävlingsanmälan, delade dokument och i marknadsföringen. Dessutom är de ju gratis, menar Pia Hillgren, delprojektledare för Gästriklands Idrottsförbund.
Viktigt med ambassadörer
Målet att öka förutsättningarna för socialt företagande var inte heller helt glasklart för projektgruppen när de samlades första gången under våren 2008. Men snabbt beslöt de att jobba för minst en föreningspool i varje distrikt, totalt fem. Ganska snabbt kom LiDS igång i Lycksele, och med facit i hand har tolv pooler startas i tre distrikt; Västerbotten, Norrbotten, och Uppland. I Sörmland och Gästrikland finns poolembryon som är på väg att starta under året.
- Ja, vi har verkligen lyckats otroligt bra på alla plan och dubblerat utfallen av våra mål, säger projektledaren Göran Vesterberg förnöjt.
Vid slutkonferensen redovisade delprojektledarna hur arbetet sett ut i stora drag. I en fyrstegsmodell har utgångspunkten varit att förklara syftet med en föreningspool, hur samverkan mellan flera föreningar i en gemensam alliansförening med gemensamt kansli kan skapa bättre arbetsmiljö för de anställda, mer effektivitet samt spara tid som istället kan läggas på kärnverksamheten.
- Vi har alltid hållit öppna möten med föreningar och kommunen först, diskuterat och analyserat om pool är något för dem. Sedan bildas en arbetsgrupp som jobbar med vision och handlingsplaner. När man väl kör igång är det allra viktigaste att föreningarna själva är ambassadörer för idén och bär fram den i alla lägen. Och att ha tålamod, för processen tar tid, menar Helena Lindvall, delprojektledare för Norrbottens Idrottsförbund.
Fokus på affärsmässighet
Förutsättningarna är dock väldigt olika i stora och små kommuner. På mindre orter har föreningarna haft lättare för att samla sig i gemensam pool, medan föreningar i storstadsområden vill ha en neutral poolledning då det kan råda en viss konkurrenstradition. Så i Umeå startade Västerbottens Idrottsförbund förra sommaren poolen Idrottsservice AB svb. Där sysselsätts nu tre personer med främst administration och bokföringshjälp till tolv föreningar och förbund i Umeå.
- Överraskande många stora föreningar har klivit på rakt av, konstaterar länsidrottschefen Niclas Bromark.
- Ja, vi har inte kört någon särskilt brutal marknadsföring. Det har spridits mest via rykten och våra SISU-konsulenter, menar delprojektledare Tommy Resin.
Hans framgångstips är att involvera kommunen samt hitta en initial finansiering. Projektet har försökt sätta siffror på idrotten genom extra fokus på affärsmässighet. Därmed har föreningspoolerna kunnat nå näringsliv och turism istället för bara kommunens fritidsförvaltning.
- Det skapar en attitydförändring och man vågar satsa på att rodda hem och skapa stora arrangemang tillsammans, verifierar Marie Höljer, delprojektledare för Sörmland.
Distrikten kan driva
Under slutkonferensen diskuterades även möjliga bolagsformer, och RF:s jurist Christer Pallin höjde ett varningens finger för att skapa samverkan inom ideella föreningar. Alla bolagsformer är nämligen reglerade i lag utom ideella föreningar, som ofta betraktas som bolag vid en juridisk granskning.
- Och vi vill ju ha trygghet och förutsägbarhet, inte minst för dom anställda. Därför rekommenderar jag ekonomisk förening som har ett kooperativt krav på medverkan eller nya AB svb, särskild vinstudelningsbegränsning, där vinsten ska återinvesteras, säger han.
För Niclas Bromark och ledningen för Attraktiv Arbetsplats var slutkonferensen en stunds euforisk glädje. Med målet 900 utbildningsdeltagare nåddes över 2 000 individer. Även målsättningen att skapa strategisk påverkan och sprida projektet på ett nationellt plan har lyckats med råge eftersom RF nu tar över ansvaret att förmedla kunskaperna vidare. Generalsekreterare Erik Strand var med för att lära, och berättade att föreningspooler hädanefter ingår i distriktsförbundens basverksamhet.
- Föreningspooler är av stor betydelse, inte minst för att de tydliggör nyttan av en sån paraplyorganisation som även RF är. Vi har alla ett otroligt viktigt uppdrag att stötta idrotten och utifrån ett lokalt perspektiv kan distriktsförbunden mycket väl driva frågan. Då kan deras föreningar istället syssla mer med idrott, säger Erik.
Här kan du se alla presentationer från slutkonferensen:
ÅSA-projektet, utvärdering och erfarenheter, Hendric Hedberg
Samhällets stöd för sociala företag/föreningspooler, Eva Johansson tillväxtverket
En mer digitalt kompetent och affärsmässig idrott, Pia Hillgren och Marie Höljer
Rekommendationer för framtida arbete med föreningspooler, Annika Tersin, trs
Tankarna bakom att ÅSA-projektet rekommenderar AB svb eller ekonomisk förening som associationsform, Christer Pallin, Thomas Karlsson RF
Olika föreningspooler och deras upplägg, framgångsfaktorer och fallgropar.Tommy Resin och Helena Lindvall
Alternativa Associationsformer, Tommy Karlsson trs
Enkätresultat från ÅSA-projektet Jonny Hellgren