Med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tar man reda på och beskriver såväl direkta som indirekta effekter som en planerad verksamhet kan få för miljön och människors hälsa.
Det är effekter som:
- direkt kan påverka mark, vatten, luft, klimat, landskap, kulturmiljö, människor, djur och växter.
- har betydelse för hushållningen med mark och vatten och den fysiska miljön
i övrigt.
MKB ska bidra till ett så bra beslutsunderlag som möjligt från miljö- och hälsosynpunkt.
Vem ska upprätta en MKB?
MKB ska upprättas av den som ska genomföra verksamheten eller uppföra en anläggning. Den som ska upprätta en MKB ska även betala de kostnader som är förknippade med att ta fram MKB.
Vad omfattas av MKB?
MKB ska upprättas för verksamheter eller projekt som är tillståndspliktiga enligt 9, 11 och 12 kapitlen i Miljöbalken, eller i andra lagar som utfärdats med stöd av Miljöbalken. Exempel på sådana lagar är Luftfartslagen, Väglagen och Minerallagen. MKB kan också behövas om verksamheten ska ändra inriktning.
Vad ska en MKB innehålla?
I Miljöbalken finns bestämmelser om vad en MKB alltid ska innehålla. Omfattningen ska stå i proportion till verksamhetens eller projektets förmodade miljöpåverkan. Verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska innehålla de uppgifter som anges nedan.
Mer att läsa
- Miljöbalkens kapitel 6, 9, 11 och 12.
- Miljöbalksutbildningens kompendium, Grundkursen 1
- Naturvårdsverket. Miljökonsekvensbeskrivningar NFS 2001:9. Finns även på Naturvårdsverkets hemsida