Fysisk aktivitet är en viktig skyddsfaktor mot ohälsa. Argumenten för fysisk aktivitet är många men kan kort sammanfattas i ett antal punkter och forskningsresultat.
- Minskar dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar
- Ger kraftig minskning av åldersdiabetes
- Minskad risk för frakturer (förebygger benskörhet och ökar benmassan)
- Ökar muskelstyrkan och hållfastheten i senor och ligament
- Förbättrar balans- och koordinationsförmåga
- Minskad risk för tjocktarmscancer
- Ökad kondition
- Förbättrad psykisk hälsa (allmänt välbefinnande)¨
- Minskad risk för belastningsskador
- Bättre stresstolerans (och minskning av nedstämdhet)
- Minskar risk för övervikt och underlättar att behålla idealvikt
- Bättre självuppfattning och självförtroende
- Inlärningsförmågan ökar
- Stimulerar barns sociala och mentala utveckling
- Bättre koncentrationsförmåga
- Ger bättre livskvalitet
Forskningsresultat i korthet
Hälften av alla skolbarn rör sig för lite
Det konstateras i den hittills största kartläggningen av svenska skolbarns rörelsevanor. Åtta av tio lärare i undersökningen är rörande överens om att dagens skolbarn har stor eller mycket stor försämring i kondition sett över en tioårsperiod. (Hämtat från Lärarnas tidning 20/2001, kring ett forskningsprojekt vid Idrottshögskolan i Stockholm)
De elever som inte är med på idrottslektionerna är inte heller speciellt aktiva på fritiden. Endast tio procent i den här gruppen är med i någon förening medan drygt hälften av de ungdomar som klassas som aktiva är föreningsanslutna, säger Annika Strandell på Folkhälsoinstitutet med anledning kring en studie där de frågat 900 elever i årskurs 8 på grundskolan och årskurs 1 på gymnasiet. Undersökningen visar även att det är ytterst få elever som är fysiskt aktiva på raster och håltimmar.
Var fjärde tioåring överviktig
En studie på Huddinge universitetssjukhus visar att var fjärde tioåring är överviktig. Det är en sexfaldig ökning de senaste 25 åren. Det är oerhört alarmerande, menar professor Claude Marcus. Orsakerna kan vara flera, t.ex. stress, dåliga matvanor, för lite motion.
Fysisk aktivitet istället för mediciner
I en debattartikel i Dagens Nyheter den 30 december 2001 skriver Gunnar Ågren, generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut bl.a. att man kan spara betydligt mer genom att förskriva fysisk aktivitet på recept till alla de patienter varvs besvär och sjukdomar hänger samman med att de rör sig för litet. Fysisk aktivitet har dessutom den fördelen att sakna svåra biverkningar, som är något som ofta åtföljer behandling med mediciner. Det finns givetvis ett samband mellan övervikt och fysisk aktivitet, men det är mindre riskabelt att vara överviktig och fysisk aktiv än att vara smal och fysiskt inaktiv.
Motion ger klokare barn
Vill du ha klokare ungar ska du skicka dem till idrottsplatsen. Det är en väl dokumenterad sanning att fysisk aktivitet underlättar inlärningen hos både barn och vuxna. Nedskärningarna kommer med all säkerhet att synas både i skolframgångarna och i folkhälsostatistiken, konstaterar den finländske professorn i fysiologi Matti Bergström, en av de ledande experterna inom forskningen kring inlärning och fysisk aktivitet.
Fysisk inaktivitet drabbar arbetslivet
Ann-Christin Sollerhed, doktorand i samhällsmedicin och folkhälsovetenskap, varnar för att barnens kondition är så dålig att de i framtiden inte kommer att orka med arbetslivet. Hennes tester kring balans, styrka, kondition och rörlighet visar klart sämre resultat för barn under 1980-talet i jämförelse med 1960-talet. Lösningen på problemen är enligt Ann-Christin att ge barnen goda vanor genom bl.a. mer rörelse i skolan.
Fysisk aktivitet stärker självkänslan
Fil dr Rose-Marie Ahlgren vid Lärarhögskolan i Stockholm har i sin forskning om skolelevers självvärdering funnit, att fysisk aktivitet stärker självbilden, vilket resulterar i bättre teoretiska betyg. Idrotten har en positiv inverkan på skolarbetet. Man lär sig den dolda läroplanen, alltså att komma i tid, lyssna på instruktioner, planera sitt arbete, disciplin etc.
Förbättring av allmän kardiovaskulär kondition och funktionell hälsa
Även om fysisk aktivitet inte kan förhindra den åldersrelaterade försämringen av maximal syreupptagningsförmåga, så kan den generella syreupptagningsförmågan förbättras. Både medelålders och äldre personer som startar i träningsprogram kan ex. uppnå 10-25 procent förbättring av den kardiovaskulära funktionen och aeroba kapaciteten.
Ökningen av syreupptagningsförmågan hos äldre verkar främst bero på träningsintensiteten. Lågintensiva aktivitetsformer som t.ex. trädgårdsarbete eller nöjesdans skapar endast små eller nästintill obefintliga förändringar i syreupptagningsförmåga, men dessa aktiviteter kan leda till andra hälsovinster.
Minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar
Hjärt-kärlsjukdomar orsakar ungefär 1/3 av alla dödsfall hos kvinnor och män efter 65 års ålder och är med andra ord ett stort samhällsproblem. Det råder en direkt dos-beroende effekt mellan fysisk aktivitet och minskat insjuknande eller dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Fysiskt aktiva människor har som grupp markant färre fall av hjärt-kärlsjukdomar jämfört med fysiskt inaktiva, ett samband som gäller för alla vuxna åldersgrupper, inklusive människor långt upp i åldrarna.
Förebyggande av höga blodfetter
Folkhälsostudier har även visat på hälsosammare bloddfettsprofiler ("kolesterol") hos medelålders och äldre individer med en fysiskt aktiv livsstil i jämförelse med deras stillasittande jämnåriga. Måttligt intensiv motion kan motverka åldersrelaterade negativa blodfettsförhöjningar samt sänka triglyceridernivån.
Vetenskapen stöder värdet av fysisk aktivitet
SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) konstaterar i en rapport, att det återfanns tjugofyra studier som uppfyllde kriterierna avseende metoder för att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Av dessa var 21 skolbaserade interventionsstudier omfattande flera olika åtgärder.
Interventioner som fokuserar på utveckling av idrottslektionernas innehåll har visat sig höja aktivitetsnivån (5-25 procents ökning) under lektionstid hos barn mellan 7-14 år. Detta gäller i högre grad för pojkar än för flickor (Evidensstyrka 1, dvs starkt vetenskapligt underlag)
Skolbaserade interventioner som omfattar flera olika åtgärder har positiv effekt på barns och ungdomars fysiska aktivitet under skoldagen och i vissa fall även på fritiden.
Interventioner som omfattar hälsoundervisning, stöd i beteendeförändring och möjligheter att pröva olika typer av aktiviteter och få träna sina färdigheter, visar i hälften av studierna på en ökning av den fysiska aktiviteten även på fritiden. Involvering av föräldrar i skolbaserade interventioner verkar dessutom ha en gynnsam effekt.
Fler fakta och argument
Ladda hem Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom (pdf)
Ladda hem Idrott och motion 60+ (pdf)